Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hlott af en händelse, en slump», Omöjligt att Unionens stiftare
icke känt och värderat den höga tanke, som söktederi verklig-’
göra sig, omöjligt att folken, förut sönderslitna af inre och yttre
krig, skulle vara främmande för en förening som lofvade frid och
lugn. Skandinavismens idé, säger han, ligger så grundad i
naturliga förhållandet att den vid minsta anledning måste vakna
till medvetande.» (I. 28). Han har äfvén i sista häftet förnyat
sitt .klander af Geijers ofvadstående omdöme, men utan att
närmare inlåta sig på frågans utredning. Sednare danska historié-:
skrifvare, Jahn och Paludan-Muller, hafva upplyst att den & k.
unionsakten är fullkomligt okänd för alla samtida författare och
sjelfva verket ej blef bekant förrän Hvitfeldt i sin Danmarks
historia lät aftrycka det utkast till en sådan som ännu finnes q var,
men alls icke bar den form som den tiden ansågs oundgänglig
tor-ett offentligt dokument; att svenska rådet år 1435 var i
okunnighet om dess innehåll, och att våra äldsta författare som nämna
detsamma hafva förblandat det med ett sednare utkast af år 4 438,<
samt att det aldrig åberopas i någon sednare traktat utom i den
i Kalmar år 4438 afslutna om unionens förnyelse, hvilken dock
lemnar hufvudfrågan, att de trenne rikena skulle hafva en ko-*
nung, oafgjord, bvaraf allt kan slutas att den emellan Drottningen,
K. Erik och sjutton herrar i Kalmar afhandlade förening biifvit
for de trenne folken så godt som främmande. Hvad hufvudtno—
ti vet å Margaretas sida defvid varit har hon icke utsagt; men
att hon ej var främmande för dynastiska intressen eller en stor
förkärlek för sin systerdotters barn är af andra dokumenter tyd-*
ligt, och ligger mer i tidens anda. Det var för henne ej nog
att hafva fått Erik hyllad till sin efterträdare och medregent i
de trenne rikena, hon har äfven låtit ståthållarne på svenska
slott förbinda sig att efter hennes och K. Eriks död lemna länen
uti dennes syster Katarinas*) hand, samt, först i händelse deaUa tre
voro bortgångfta, titt dm som då vore regerande «i de tre rikena*»
»ti * ^
*) Jfr Henning Augustyns trohetsed såsom ståthållare Öfver Edsholm
öeh dess lan (Wermland) dat. d. 31 Jan. 1405, samt Henneke
Baeo-jnans och Niels Gutbormssons på Axevalls slott och lön dat. d. 5 Feta
1405, tryckta hos Molbech och Petersen, Danske Diplomor og
Breve fra. det XIV—XVI Aarhundrede as. 197,199. Thord Bonde hade
vedan förut d. 12 Ang. 1403 afgifvit en dylik förpligtelse såsom
ståthållare i Wiborg och Karelen, med den skillnad att den gätter ”Jom*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
