Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijers allmänna omdomcnom tiden* iffi
- Ken em också hos Margareta sjolf och de tifriga som ddtagft
uti det föruåuämda utkastet till ea unionsakt, de treane rikeaaa
läge oeh geroensamhet i språk och seder skulle hafva varit
de egentligen verksamma motiverna, ar likval så väl deras
ringa antal som aktens ofulibtäadighet i inre aom yttre afseende
täbäckKga bevis, att hon antingen icke lagt så synnerligt stor
vigt p& unionen eller ock att hon icke lyckats vinna folkets sinnen
for densamma *). Hvad Norrmannen angår ar deras ovilja mst
föreningen med Sverige redan af det föregående bekant, och det
finnes uttryckligen uppgifvet att de nu voro missnöjda med Eriks ’
utväljande till konung**). En blick på Slesvigs historia är dess*»
utom tillräcklig att visa, huru länge i sjelfva verket nationaliteten
fått stå tillbaka for dynastiska intressen och andra politiska mhr
åiver. Sveriges deltagande for den danska nationaliteten i detta
land var som bekant redan i K. Erik XIII* tid temligen ringa.
De allmänna anmärkningar som Dr. F. riktat mot våra
sed*-nare häfdatecknares behandling af ifrågavarande tidrymd röra
feufvudsakKgen blott några uttryck i Prof. Geijers korta historia
eka teckning af de svenska samhällsförhållandena uti hans
bekanta trenne föreläsningar. Han har t. ex. yttrat att
«sjelfevåldets tidehvarf för de stora bfir lagstiftningens tidehvarf for
folket», att «adel och presterskap sökte i främmande
unionskonun*-gar medlen for eget herradöme» samt att «de faror for Sveriges
frihet och bestånd , som de från både konungamakten och folket
söndrade privilegierade intressena förde öfver fäderneslandet ,
Teste slutligen mot dessa faror en bondehär.» Dessa och ett par
ändra yttranden, som Dr. F. ansett vara forgripkga mot aristo- *
4—- - ■■■-
fru Katerina”, blott om hon är ogift vid Drottningens och K. Eriks
fråxx-fölle. Vidimation af år 1414 iiti K. Danska arkivet.
*) Hyllningsbrefvet för K. Erik, som är af samma dag eller högst en
en veckav tidigare (ty en Margaretas fest har varit firad så väl d. 13
aiom d. 20 Juli), har OS namn, Nyköpings‘beslut, som dock blott gäller
ett rike, 82. I K. Waldemars handfästning af år 1380 heter det, aåt
bvar och en som ville åtnjuta de deri bekräftade Mheter skulle låta
hänga sitt sigill derunder. Hvad giltighet kunde man väl då tillägga
.en akt, förenande trenne riken, med 10 vaxsigiller tryckta på ett
pappersblad så vårdslöst, att de till en del betäcka skriften?
**) Islenzkir Ånnalar. Hafn. 1847 s.350: ”Fanst ölhim Noregs
mön-num litiér um breitni ok einkanliga i skaitlöndunum.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
