- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
162

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 j4rist6krat- eUer konungafordommande?

t

kratien och stridande mot sanningen, äro af Geijer sjelf sedan
förklarade och forsvarade, och det vore derfore olämpligt att har
åter upprepa skriftvexlingen i dessa frågor, hvilket icke utan en
stor utförlighet skulle låta sig gOra. Dr. F. har icke heller i sina
sednare häften gifvit någon detaljerad och med urkunder
bestyrkt utveckling af sina afvikande åsigter, som gOr en sådan
nödig. Några mindre betydande anmärkningar, som mer rOra
uttryck än sak har ref. med flit förbigått.

Dr. F:s påstående om ett herrskande Aristokratfördömmande i
Svenska Historien tyckes följaktligen, åtminstone i afseende på
tiden före Gustaf Wasa, icke vara på ett tillfredsställande sätt
motiveradt. Ty med fullt erkännande att Lagerbring uti
reflexioner och slutsatser icke alltid förfarit med nödig grannlagenhet,
har dock han i det faktiska ådagalagt en ovanlig noggrannhet, och
den öfverdrift hvartill han någon gång hänfördes under sin
granskning af Magnus Erikssons, af våra äldre författare på grund
af en bevisligen osäker och af partisinne vanstäld tradition,
alltför mycket svärtade minne, är åtminstone lika ursäktlig som
bemödandet att återuppfriska dessa i den historiska kritikens ljus
mestadels förbleknade karrikaturbilder som den ofta nämda
författaren i Rimkrönikan och Ericus Olai åt oss lemnat. Sveriges
konungar ega utan tvifvel lika goda anspråk på efterverldens
rättvisa som dess aristokrater, och det är häfdatecknarens pligt
att heldre lemna en ofullständig bild än en misstecknad eller
osäker. I de gamla svenska krönikornas framställning af det
fjortonde och femtonde seklets konungar finnes i öfrigt mer
anledning att misstänka någon ovilja mot dem än mot aristokratien,
helst de förra ofta voro utlänningar och redan såsom sådana
misstrodda. Man skall utan detta medgifvande få svårt att
förklara olikheten mellan deras och våra grannars omdömen. Emot
en skildring uteslutande bygd på dessa källor, i händelse en
sådan på Dr. JF:s auktoritet skulle företagas, har ref. derföre
ansett sig böra på förhand framställa dessa anmärkningar,
emedan han önskar, att den nya Sveriges historia*) som Dr. F.
profetiskt lofvat oss icke måtte blifva skrifven i samma anda.

*



–––––––- C. G. STYFFE. .

*) Det skall komma en ny tid och en ny Sveriges
historia. (Aristokratförd. I. 60, slutord, och IV. 125).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free