Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f 84 Sondags- och aftonskolor.
%
" höfver ädel och solid läsning, och något vida bättre än.det vål-r
menta barnkram som så ofta utskickas för att motverka
skandals-litteraturens inflytelser. Vi hafva vid innevarande riksdag hört
motioner om anläggande af sockenbiblioteker: vi önska sakea
framgång, dock under en annan form. I våra sakristior förvaras
redan under namn af kyrkobiblioteker en hel mängd luntor, som
ingen menniska lånar och ingen förvarar. Sockenbiblioteket hör
enligt vår tanke naturligen till skoldirektionen,, och folkskolans
lärare,är dess rätta vårdare.
Det är på sådant sätt som bildningens välgerningar småningom
kunna komma den nu lefvande generationen till godo, och icke
behöfva inskränkas till den kommande, ehuru denna naturligtvis
får skörda frukterna i rikare mått. Ett annat "medel till detta
ändamål är söndags- och aftonskolor. I den Kongi. Stadgan om
folkundervisningen synes man hafva tänkt sig de förra blott som*
en fortsättning af folkskolan, och närmast inskränkta till
religionsundervisning. På flera orter har det likväl, såsom vi ofvan
an-tydt, visat sig att söndagsskolan blifvit en välkommen tillflykt
för sådana uppvuxa personer som i ungdomen fått sakna
skolundervisningens välgerningar, och Hr Wallanders sakrika arbete
om Stockholms söndagsskolor ger oss mer än en vmk om hvad i
detta afseende ännu kan vara att uträtta. Det är märkligt att
se, huru behofvet af en direkt undervisning uttalar sig i de fria
associationer som på sista tiden allt mera börja ingås inom de
arbetande klasserna: bildningscirklarne förvandla sig efter hand
i fria söndagsskolor, och i Stockholms arbetareförening meddelas
numera daglig skolundervisning. Det är blott på denna väg som
mängden af våra ouppfostrade klasser kan höja sig till välstånd,
sedlighet och den sanna upplysning som vidgar deras hjerta för
samhällig dygd och skärper^deras blick för åligganden af
allmännare beskaffenhet. Vi mena dermed i första rummet kommunens.
Den germaniska folkstammens uråldriga frihet var grundad på
ett fritt kommunaiväsende. Yid de enskilda samqvämen ej
allenast förnöjde man sig med mat och dryck, utan rådslog om
offentliga angelägenheter, om valet af furstar, om krig och fredi*).
*) De reconciliandis invicem inimicitiis et~jungendis amicitiis et
ad-sciscendis principibus, de pace denique ac bello, in conviviis consultant.
Taciti Germania. Cap. xxii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
