Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ Åf dessa trängre kretsar, af htandradöt eller häradét, uppstod
folkförsamlingen; «de minoribus rebus principes consultant, de
majoribus omnes» (Germ. Gap. x.). Huru detta sjölfstyrelsecrl
frö , utsådt i Germaniens skogar , fastän .sorgligt fbrqväfdt pä den
ursprungliga fädernejorden, tillväxt, blomstrat och utbildat sig i
Londons parlament och Washingtons kongress, kan för oss vara
lärorikt att betrakta. Huru långt denna sjelfstyrelsé skall gå i
tidens längd kunna vi nu svårligen beräkna. En snillrik engelsk
publicist har nyligen yttrat: j<Det är en tydlig tendens hos alla
folk som ega fria institutioner, att med förbigående af den
lagstiftande maktens ursprungliga funktioner, i afseende på de stora
samhällsfrågorna alltmer draga den politiska diskussion hvars
erkända forum är den representativa församlingen, under de fria
föreningames och deli allmänna pressens bearbetning. Följden
deraf är att de lagstiftande kamrarna närma sig tiH väsendet af
ett slags läs de just ice, h vil k a hafva att registrera folkviljans
beslut» *). Vi hafva på sednare tider sett att äfven den unga
franska republiken på nytt börjat söka garantierna för sitt ber
stånd i ordnandet af sitt kommunalväsende, hvilkfet i sanning ej
Mr för tidigt. För 6SS är detta en lifsfråga, långt mer än man i
allmänhet synes vilja erkänna. Vi kunna knappast tänka oss eu
utmärktare representantförmåga som ej blifvit fostrad i
kommunalbefattningens lifsfriska skeda. Vi tänka oss ej denna
kommunalstyrelse såsom en af statsmakten inrättad pedagogi, utan
såsom en frivillig förerfmg af medborgerliga intressen. En
gryning dertill tyckes dagas äfven för oss. Frågan om länsnämderna
torde ej vara väckt förgäfves, och länens hushållningssällskaper
stiga med hvarje dag i betydenhet. Vi hafva nyligen sett ett
sådant, i en för orten vigtig fråga, vända sig direkt till den högsta
’ statsmakten, och sådana exempel skola utan tvifvel vinna efterföljd
Frågan om folkundervisningen öppnar för tanken ett så
omätligt fält, att vi här måste stanna i vår betraktelse, äfven om ej
*) Ed in b. Review. Oct. 1850 p. 527. Det kan förtjena anmärkas,
att det är just ur denna artikel som en af våra politiska tidningar
nyligen trott sig kunna hemta stöd för sin Öfvertygelse om det
parlamentariska styrelsesättets fördömlighet, i anledning hvaraf en annan
tidning, af motsatt politisk öfvertygelse, funnit 9ig föranlåten att hänföra
bemälta tidskrift bland reaktionens organer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
