- Project Runeberg -  Tidskrift för litteratur / 1851 /
235

(1851-1852)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IV.

Af det föregående inser man lätt, att de flesta menniskor
tillhöra den estetiska kretsen, och att det således är mera än
sällsynt att träffa menniskor som ega en sedlig tillvaro eller
ens fått. ögonen öppna för hvad sedlighet är. Förnämsta
orsaken till denna brist på sedlighet, likaom-på sann gudsfruktan*
är, enligt de Kierkegaardska pseudonymerna, att söka i den
sedliga missvisning som Hegelska filosofien gifvit vår tids
menniskor. Då nemligen denna filosofi lärer, att dét yttre är det
inre och det ; inre det yttre (och det är-just denöa sat$ hvari
Hegelska visheten uppnått sin högsta punkt), så sammanslår
den på ett svekfullt sätt det sedliga oqh det religiösa i en
estetisk tankegång, Deremot antages i sedlig tillvaro en motsätt-’
ning mellan det yttre och’ inre, när det yttre, hvari; handlingen
rörer sig, är likgiltigt, och hela vigten är lagd på afsigten. Det
är osediigt att, såsom den Hegelska vishetsläran, lägga all vigt
på handlingens utgång: denna sednare blir stolt öfversedd af
det sedljga. Genom antagandet att det inre ät det yttre, ge-i
nom att förklara det tänkta såsom verklighet, har i nyare
språkbruk sedlig tillvaro blifvit liktydigt med att vata åskådare. När
jag har tagit en Verjdshistorisk ståndpunkt och tänkt så
fullkomligt ’som möjligt och ännu icke gjort någonting — det är
handling. På detta!sätt Uppslukar tänkandet det sedliga.
Dier-före saknas en sedolära i den Hegelska tankebyggnaden.
Der-före är allt som hos Hegel talas om blifvandet bedrägligt; ty
vetenskapen har intet svar, när det lefvande slägtet eller ded
lefvande menniskan på allvar frågar efter* blifvaödet —
nernU-gen för att handla. I det filosofien går fram genom
verlds-bistorieq, från slägte till slägte, och finner bvarje ståhdpunkt
berättigad, såsom en utveckljngspunkt i sanningen, så väckea
icke engång fråga om den enda verkliga sanningen, den
sedliga; ty filosofien har i sin verlfishistoriska utvecklingsgång
narrat de enskilda människorna ätt blifva utom-sig sjelfva.
Hegelska sanningens verklighet är lika svekfull som lyckan var
under hedeodomen. Först efteråt får man veta , - era man har
yarit lycklig; och på samma sätt får det nästa slägtet Veta
hvad sanöirtgen var i vårt dåmera hädangångna slägtie,
hvarmed dock den som nu lqfver är illa. betjenad* Förfarandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tflitt/1851/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free