Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det på andra sidan om tron var en vid sträckning 9
liksom de blå bergen, ett skenbart fastland, som for den
dödliges öga bar utseende af en visshet, som var högre än
trons; men att den troende fruktade denna luftsyn, som
skepparen fruktar en dylik ,* att det var ett evighetens sken,
i hvilket den dödlige ej kan hafva sin tillvaro, utan, om
kan stirrar in der i, då förlorar han tron. Han teg åter
och tal.ade derpå haifhögt framfor sig: «Att hån, min olycklige
son / skulle låta sig bedraga! Hvartill då all hans lärdom, då
han icke ens kunde göra sig begriplig for mig! att jag icke
kunde tala med honom om hans villfarelse, emedan den var
mig för hög!» ”Derpå reste han sig och förde barnet till
graf-ven; och med en röst hvars intryck jag aldrig skall glömma
sade han: «Stackars gosse! Du är blott ett barn, och dock står
du snart ensam i verklen.. Lofvar du mig då vid minnet af
din hädangångne fader, som, om han nu kunde tala med dig,
skulle tala som jag, och som derför talar med min röst; lofvar
du vid åsynen af min ålderdom och mina grå hår; lofvar du
vid det helgade ställets högtidlighet, vid den Gud som du dock
har lärt åkalla, vid Jesu Christi namn, i hvilket allena är
frälsning; lofvar du mig, att du skall hålla dig fast vid tron i lif
och död, att du icke skall låta dig bedragas af något
bländ-Vje^k — lofvar du mig det?» Öfverväldigad af intrycket
kastade den lille sig på knä, men gubben reste honom upp och
tryckte honom till sitt bröst.
V.
J
_ Liksom K. i första delen af Enten-Eller, eller i författaren
A., tecknat en estetisk tillvaro, så har han i andra delen af
samma arbete, i Assessor B., framställt en personlighet som är
till i kraft af det sedliga. Utrymmet förbjuder oss att länge
uppehålla oss vid denna ypperliga teckning af det sedliga lifvet.
Vi få blott anmärka, att vi här ifrån de gycklande dimbilder
i hvilka det estetiska lifvet med alla sina möjligheter rörde sig
komma till en helt enkel man, men en man som står på
verklighetens säkra grund, emedan han byggt sitt lif på ett sedligt
val. Han har valt sig sjelf; och ur detta val har hans
personlighet framgått till en klar verklighet. Att assessorn fram^
Ticbkr. för Litt. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>