Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställes såsom äkta man, är icke något tillfälligt: han står
der-uti i skarpaste motsättning mot estetik em, som vät var
förtrogen med hvarje möjlighet i kärleksväg, men aldrig kunde
blifva verkligt kär, emedan hans lif då hade kommit att sätta
sig i en sedlig form. Det är också på äktenskapet, såsom den
djupaste form af lifvets uppenbarelse, som assessorn samlar
styrkan af sina sedliga iakttagelser. Med ett ord: i stället för
en verld som genomkorsas af inbillningens och tankens blixtrar,
framställer skådeplatsen här en enskild, verklig menniska.
In-billningskraftens innerlighet, som endast förmådde frammana
möj>-ligheter, är här förvandlad till tillvarons innerlighet i
sedligbestämning, i ett sedligt besluts kraft att omfatta lifvets
blygsamma pligter. Tankens förtviflade rörelser att förvandla allt till
intet äro försvunna. I stället inträder «den Sandhed, der är
för Dig» — den sanning som uppbygger.
Den «opbyggelige Sandhet», hvarmed Enten-Eller slutar, är
af R. vidare utvecklad i en hel följd af uppbyggliga tal*); och
den «subjective Taenkning» har fortsatt sig i «Gjentagelsen»,
«Frygt og Baeven» samt «Begrebet Angest», i hvilka böcker
genom läran om arfsynden och genom behandlingen af den
frågan, om för ett högsta ändamål det sedliga kan åsidosättas
(«Gives det en teleologisk Suspension af det Ethiske?»), man
föres, allt närmare det religiösas gräns. Slutligen anmärka vi i
samma riktning de «Philosophiske Smuler», tillika med en dem
åtföljande «Afsluttende Efterskrift», hvilken sistnämda ställt sig
i förbindelse med hela den föregående raden af pseudonymer,
för att rätt betydelsefullt påpeka och kraftigt framhålla den
fråga «Smulernes» filosofi uppkastat, nemligen om det kan
finnas en historisk utgångspunkt för en evig salighet, eller med:
andra ord, om vi kunna bygga vår salighet på något så rent
*) Sedlig tillvaro är vrlkprefc för att rätt kunna uppbyggas af dessa
tal. ”Hiin Enkelte”, som förorden till alla dessa små böcker säga sig
söka, är den som står för sig sjelf, i kamp för genomförande af ett
sedligt lif. Deremot kan deh ej vara rätt läsare, som låter bortföra sig
af det estetiska menniskohvimlet. K. talar derföre om hvart och ett af
sina uppbyggliga tal ungefär med följande ord: Den lilla boken går sin
gång på ensliga vägar eller ensam på allfare, tills den slutligen träffar
”hiin Enkelte”, hvilken jag kallar min läsare, ”hiin Enkelte”, som den
söker, efter hvilken den likasom utsträcker sina armar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
