Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fcräftas af ännu osannolikare tecken och under, i hvilket hop
fnåste lefva sig in. I alla dessa omständigheter ligger
löjligheten af förargelse: möjligheten att förtvifla om räddning;
möjligheten att afskräckas från frälsaren; möjligheten af att öfverrr
gifva all tanke på det som synes ej hioit oförklarligt, utan
vansinnigt. Förargelsen lurar bakom hvarje religiöst förhållande
pen söker beständigt att i förtviflans djup neddraga msnniskan,
som endast kan räddas genom att i fullkomlig öfverlåtenhet åt
Gud våga sprunget, d.( v. s. i oändligt bekymmer om sin saliga
bet bygga denna salighet på det ofattliga, detta «motsägelsens
tecken», som är Jesu Christi person. Språnget är tron: detjtr
On af Christi lifsfullhet meddelad religiös tillvaro, ett uppqväl-r
lande af sannt kristligt lif. Detta lif är just betryggadt geqom
det fullkomliga medvetandet om förargelsen och synden; hvilket
medvetande, liksom å andra sidan nåden, drifver oss genom
o-ändligt sjelfbekymmer och genom sjelfförsakelsens oändliga q val,
-Stt skaffa huru vi må varda saliga.
Slutligen få vi anmärka, att KL i «Stadier paa Livets Vei o
Sammanställt de trenne olika slagen af lif, så att de visa sig i
förhållande till hvarandra. Den estetiska tillvaron framställer
$jg väsentligen såsom njutning och förtviflan. Det sedliga
lif-vets väsende visar sig i strid och seger. Deremot är religiös
tillvaro bestämd såsom lidande. Lidandet är, såsom Fräter
Taciturnus säger, de 70,000 famnar vattep, på hvars djup
den religiöse ständigt befinner sig. Endast då lidandet förstås,
förstås det religiösa lifvet; ty trons grad mötes af lidandets
grad* Uppryckandet j den sjunde himmelen åtföljes af «en påle
i köttet.» K. har derföre i sina kristliga skrifter egna t en stän^
dig uppmärksamhet åt lidandet,
VII.
- Vi hafva sett, att ironien * af K. bestämmes såsom gräpslandet
mellan det estetiska och det sedliga. Att så är, kan man finna
vid en blick på den som företrädesvis blifvit utmärkt med
namnet Ironiker, på Sokrates. Utan att gifva någon egentlig sedlig
föreskrift eller lära, var det Sokrates som tvang sina
medborgare till en sedlig betraktelse af lifvet, i det han på alla desa
förhållanden använde sedliga bestämningar, men han gjorde.detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
