Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska benämningen på detta följe är hird eller sveitf).
Ko-nungarnes hird var företrädesvis krigisk, alltsom konungarnes
presterliga karakter försvann för den krigiska; och ju mer en
konung utmärkte sig genom stora och lyckliga krigsföretag,
desto mer strömmade till honom krigiska äfventyrare, som
önskade dela äfventyreo, äran och bytet. Hirden var en del af
konungens hushåll, och hirdmännens lön, utom hvad konungen
utdelade till dem af krigsbytet, bestod väl ursprungligen endast
uti underhåll af konungen. Ty på denna tid, då den allmänna
rörliga värderepresentanten, penningen, ej fanns annat än ytterst
sparsamt, bestocjo konungens egna inkomster endast i
afkastnin-geo af hans gårdar, samt i de .sammanskott af lifsförnödenbeler
som hvarje landskap utgjorde till honom då han drog omkring
landet på gästnipg eller «veitsiä», och som med tiden blef en
ständig afgift. Följet deltog med konungen uti veitslan då den af
konungen sjelf begagnades; men då riket blef större än att
konungen kunde personligen resa omkring öfverallt, eller då andra
skäl hindrade konungen derifrån, öfverlät han sin rätt till
veit-sloma till dem af sina män som inom landskapet , representerade
honom. Detta var de första länen och tillika den första
utskift-ning af konungens hird sammanfallande med den första
utöfnih-gen af konungens rättigheter genom representanter eller
em-betsmän.
«Konung Harald Hårfager», heter det i hans saga, «hade så
mycket förökat pålagorna och landskylderna att hans jarlar hade
mera rikedom än konuhgarne haft förut. Då det spordes till
skulle kunna säga om Thorgnvs ”mikla hird” (01. Har. S. c. 77) att den
var ”ein Ausfluss” etc., alldenstund Thorgny var lagman, så kan
detsamma ej sägas om Erling Skialgsson, aom äfven då han var i onåd och
fnistat sina förläningar höll så mycket manskap hos sig som om det
varit en konungs hird (01. Har. S. c. 21); han hade ständigt hos sig minst
90 fria män, i farliga tider mera; och när han reste i stämmor eller
leding, hade han på sitt skepp 200 man eller mera. Berättelserna om
Hakon Gamle, Asbjörn Sielsbane m. fl. antyda samma förhållande ehuru
.i mindre grad. Skoglar Tosti hade till och med konungasöner i sin
”sveit” (Har. Gråf. o. Hak. J. S. c. 11).
*) Hvad som i OL Har. S. c. 77 kallas Thorgnys hird, det heter c.
80 hans huskarla sveit I slaget vid Stiklarstad hade både Thorer Hund
•eh Kalf Arnesson sina huskarlar. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
