Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den )’emförande språkforskningens uppkomst. 887
död språkstam, och man förlorar hvarandra så lätt ur sigtc.
Det vackraste och förhoppningsfullaste uttryck af detta gemen-r
samhetsbehof #r inrättandet af sådana föreningar som den, hvars
närvaro dessa dagar beredt en så dyr och glad högtid åt
Sveriges hufvudstad. Men äfven för den populära bildningen
be-böfves en ledtråd att visa sammanhanget i det mångartade
xnjenäkligä vetandet, en kunskapskarta som i detalj upptager
specialdisciplinen, men derjemte, för att rätt åskådligt angifva
.dennas topografiska läge, i stora och allmänna drag tecknar
afroa de omgifvande vetandets regioner.
Språkforskningen är kanske den disciplin som för närvarande
bättre än alla andra behöfver en sådan orientering i
vetenskapernas kedja. Men dertill beböfdes att genomgå dess historia,
-och den är ännu ej skrifven. Tidens korthet måste inskränka
till några flyktiga antydningar. Jag behöfver ej erinra,
huru-ledes det var från Leibnitz som idéen om en språkvetenskap i
modern mening egentligen utgick, eller om alla de krafter som
sedan hans dagar framdragit hvar sin mursten för att infogas
uti den stora byggnaden, fin hvar känner namnen på dessa
stora och mäktigt verkande män, som gått i spetsen för tåget
och brutit vägen för de öfriga, Adelung, Balbi, Klaproth,
Abel-Rémusat, Wilhelm von Humboldt) den store naturforskarens
o-förgätlige broder. Yäl kan deremot behöfva erinras, huru
äfven den snart förgätna medelmåttan ärligt dragit sitt strå till
det storä hela, och huru den blindaste fördom, den ensidigaste
nationalfåfänga underbart blifvit ledd att mot sin vilja arbeta i
sanningens tjenst. Man erinrar sig Atlantikans namnkunnige
för-fattare. Språkforskningen har äfven haft sina alkemister, som
äflats att ur det menskliga talets oändligt vexlande föreningar
frsmdistillera urspråkets gyllene elixir. Det vill synas som
hyarje vetenskaplig villfarelse i sin förstöring, enligt naturens
.ordning, lemnar sina atomer såsom en matjord för den högre
växtligheten af en fullständigare sanning. Föröfrigt kan
tilläggas, att den jemförande språkforskningen till en betydlig del
står i skuld hos egentliga naturforskare för samlandet af
sådana materialier hvarpå den grundade sina första arbeten. Ett
namn strålar här framför de flesta andra, det är Pallas, den
berömde tyska naturforskaren, som på kejsarinnan Katrina II»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
