Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små penningar» — denna förklaring duger naturligtvis icke; den
ingår icke i en tysk-romantisk estetik; nej ädlare, och framför
allt begripligare är att reda saken så här: «dialektiken mellan
realism ooh idealism, som genomgår hela universum, finnes
äf-ven afspeglad i Shakspeares universalism. Sjelfva hans ord haf-*
ya en dubbel betydelse, en reell, en ideell. När t. ex. the Hood
of a Maiden är den reella, så är the Maidenhood den ideella a
O. s. y. Man har yttrat något sådant, naturligtvis med undantag
af.exemplet, sqm vi par hazard heiptat ur Shakspeares rika
ordleksförråd, Hvad skall man säga om sådana
djupsinnigt-platta spetsfundigheter, som icke kunna kläckas annat än ur en
tvsk hjerna ? Sannerligen, om de kunde förnimmas af dep store
skalden, der han dricker gudars nektar i skaldernas Olymp, så
skulle han vara den fö,rste att helsq dem med ett osläckeligt löja,
Den romantiska skolan har på en gång gjprt för mypket och
för litet af Shakspeare. Den har gjort honom stor der han icke
är det; men åtminstone till en del förbisett hans storhet, der den
egentligen finnes. Hvar oqh en läsare med sundt och af falska
spekulationer oförvilladt omdöme gör sig ingen möda att läsa mellan
den store skriftställarens rader för att göra en lätt och enkel sak
Syår oph invepklad: han låter af inga förkonstlade theorier
förleda sig att söka en förklaring af vissa drag af Shakspeares
författarlynne bortom den praktiska tydning deraf, som erbjudes af
hans personliga förhållanden inom det tidehvarf, för hvilket han
yar verksam. EJfteryerldens kritik skall icke behandla honom för
strängt derföre att han, för att smickra den förbildade delen af
sin allmänhet, någongång tillät sig att hegagpa dess språk, eller
derföre att han, $nnu flera gånger, för att vinna på sin sida deq
obildade h.opefl> af hyars bifall han kanske ännu mera var
beroende, nedlät sig att gyckla för den i talesätt, som den bäst
förstod. Osäkert är hvilken framgång de verkligt sköna
ela-menterna af hans diktkonst till en början skulle hafva mött utom
dessa efter tidens lynne lämpade befordringsmedel. För öfrigt
bör man ej mycket bråka sin hjerna med att öfverskyla
bombasten hos Shakspeare eller till det’bästa uttyda hans hårdragqa
ordlekar, såvida man ej vill göra sig samma besyär me4 afia.
hans föregångare och samtida. Voro dessa egenskaper förtjenster
hos Shakspeare, så böra de äfven erkännas vara sådana hos alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
