Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scenen än Goethe; hyarmed ingalunda är sagdt att han i det
af-seendet med allt sitt divinatoriska konstshme kunde mäta sig med
Shakspeare, som nog visste hvårföre han anordnade sina scener
på det sätt som.han gjorde och icke annorlunda* — Emellertid,
när detta kunde ske på det färska träd, hvad skulle då ej hafva
skett på det torra ?
Vi hafva flera gånger upprepat att det är i det dramatiska,
som Shakspeares höga förträfflighet ligger, och att han är de
moderna folkens största dramatiske skald. Vi vilja gå ännu ett steg
längre och påstå att hön är den största dramatiska skald, som
litteraturhistorien känner, utan undantag ens för de gamle. Vi
an-bålle att icke blifva missförstådda. Ingen kön villigöre än vi
erkänna den antika konstens företräden i många fall: ej heller faller
det oss in att vilja åt Shakspeare vindicera någon öfvcrlägsenhet
öfver de stora grekerna i .allmänhet; men han har den
förtjen-sten att vara méra dramatisk än de, och deri består också
enligt vår åsigt hans höga företräde; franåför dem såsom dramaturg.
För en.blott läsare af Shakspeare och de gamla kan ett
sådant påstående vid första påseende synas obefogadt. Onekligen
möter oss vid studiet af de gamla grekernas tragedi anblicken
af mera strängt sammanhängande, i hvarje detalj med högsta
omsorg utarbetade, plastiskt fulländade kompositioner än vid
läsningen af Shakspeares dramatiska arbeten. Dessa synad
jem-förelsevis sjelfsvåldigare, ojemnare, här och der liksom
fragmentariska och utkastlika, liksom om de ännu väntade på den sista
handläggningen. Ett sådant intryck erfara utan tVifvel de flesta
som från studiet af Sofokles begifver sig öfver till studiet af
Shakspeare. Och detta intryck verkar tifl en början icke
fördelaktigt för den sednare. Men dessa skenbara b rister1 hos
Shakspeare äro ingenting annat än förtjenster, som sammanhänga med
hans egenskap att i första rummet valra dramaturg. När man
läser hans dramatiska arbeten måste man i hvarje ögonblick
erfara att det står någonting derbaköm, som oupphörligen vill
tränga sig fram för att komplettera författarens skrift och som
väsentligen .hörer dit, liksom de underförstådda vokalljuden i den
opunkterade hebreiska texten. Detta väsentliga något, som intet
skriftecken återger, är skådespelarens lefvande aktion: det finnes
ingen rad hos Shakspeare, som icke är beräknad för deklamation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
