Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bjudit honom ett sannt ideal, och derföre famlade ban i
öfver-drifter efter ett ideal, som i grunden var honom obekant, och
som han endast med skaldens naturliga instinkt sökte. Det är
Schiegels nebulösa «ingripande i framtiden», det är den slutliga
upplösning och försoning par preférence, som för Schlegel är så
mycket mera himmelsk, desto mera overklig, osann och
ickeidealisk den är. Den verklighet som omgaf den spanska
dramaturgen var en falsk och usel verklighet: det se vi; men det såg
icke han: han såg deri en nödvändig verklighet, han hade ej
begrepp om att den kunde och borde vara annorlunda, den var
der-före för honom den sanna verkligheten. Han insåg äfven att de
dramatiska kollisioner, som uppstodo inom eo sådan verk!ighety
icke inom densamma kunde finna sin lösning och försoning,
der-före tillgrep han med riktig instinkt den utvägen att kasta
lösningen och försoningen till en obestämd mystisk punkt utom
denna verklighet Eger Calderon verkligen någon storhet såsom
skald, så består den i denna instinkt, deri gifve vi Schlegel rätt
Calderon var barn af sin usla tid; men Schlegel var barn af ett
bättre iidehvarf. Han omgafs af en verklighet, tillräckligt
uppfylld af sanning, för att medgifva en sannt dramatisk kollision
mellan sannt sedliga makter, hvilka inom denna verklighet kunna
utkämpa sin strid till försoning. Den egde en sann ära, i st f.
Spaniorens spetsfundiga snarstickenhet, en sann trohet, i st L
Spaniorens hundiska undergifvenhet, en sann fosterlandskärlek,
i st f. Spaniorens vansinniga fanatism; — men allt detta sågo
icke Schlegel och den romantiska skolan: de sågo endast den
mystiska försoningspunkten, «menniskans inre hemligheter», som
icke i denna verldens drama kunna uppenbaras; men som skola
«förklaras» i en himmelsk framtid. — Men utom denna kom*
mentar till Schiegels ord hafva vi en annan: det är innehållet af
Calderons «Andakt vid Korset» och «Den ståndaktige Prinsen.»
Calderons författarlynne målas, efter Sismondis mening, bäst
af hans «Andakt vid Korset», och den må så mycket heldre
gälla såsom en exponent på författarens storhet, som den ro*
maaliska skolan sjelf så ansett den. Den må äfven gälla såsom
måttstook på den romantiska skolans kritik. Detta skådespels
ändamål var att öfvertyga den kristliga åskådaren, att korsets
dyrkan är tillräcklig för att vara säker om gudomligt beskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
