Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade de främmande provinserna länge suckat under det
odrägliga tyranni som de fria medborgarne från staden Rom, såsom
embetsmän och arrendatorer af statens inkomster, bland dem
utöfvat, och de längtade derföre efter delaktighet af den
romerska medborgarrätten, som i viss mån minskade faran för
våldsamheter och utpressningar. Derföre hade också den
politiska emancipationens största förfoktare Julius Caesar så stora
sympatier särdeles ibland provinsernas innevånare, att troligen
aldrig ett dödsfall väckt en allmännare sorg än hans; derföre
voro äfven de första af kejsarne, hvilkas minne historien
tecknat med de mörkaste färger, uti provinserna ej blott aktade,
utan nära nog dyrkade, emedan inbyggarne väl kände fördelarne
af freden och en ordnad administration, men af
envåldsherrskar-nes enskilda fel icke hade något att befara. Det fordna hatet och
fruktan för Romame hegynte derföre först under kejsarne att
försvinna, och romerskt språk samt romersk kultur att genom
anläggningen af läger, kolonier och militärvägar, understödd af
sydlänningens böjelse för stadslifvet, utbreda sig öfver hela
oc-cidenten. Till och med den aflägsna thrakiska folkstammen i
och omkring de karpatiska bergstrakterna antog romerskt språk
och har bevarat det ända till våra dagar, åtminstone så
o-hlandadt, som man under dessa förhållanden kunnat vänta.
Äfven det sydvestra Tyskland, Britannien och Nord-Afrika blefvo
uppfylda af romerska ståndläger, som ofta förvandlades till
städer (hvarpå de engelska namnen på «chester» äro bekanta
exempel) och af kolonier, som sedan länge bevarade romerskt
språk och samhällsskick. Men emedan i dessa bergiga länder
stadslifvet icke kunde få den betydenhet som i Italien, Gallien
och Spanien, kunde det romerska väsendet ej genomtränga
befolkningen, och gick mestadels under vid den stora omhvälfning,
som gjorde ett slut på romareväldet.
Invandringar af främmande folkslag, Germaner, Araber och
Slaver, hafva förändrat samhällsskicket äfven i dessa länder; de
hafva modifierat språket, afnött dess skarpt utpräglade former,
riktat ordförrådet med främmande ord och talesätt, men de hafva
i längden ej förmått att undantränga eller att i grunden
förvandla detsamma, der det en gång varit allmänt utbredt, lika
litet som de kunnat i grunden förändra och omskapa folkens seder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
