Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Särdeles hafva Italienarne, oaktadt de många
öfversvämnin-garne af främmande eröfrare och kristendomens allmänna
införande för halftannat årtusende tillhaka, bibehållit ganska
mycket af sina gamla förfäders lynne, seder och tänkesätt, till och
med på ett område der man minst borde vänta det, på
religionens. Den bekanta romerska månggudadyrkan, hvilken
slutligen till den grad okade de gamla gudarnes antal att de, så-r
som Juvenalis spefullt anmärker, hårdt tryckte «Sen arme
Atlas», hvilken på sina skuldror skulle uppbära hela himmelen,
fortlefver ännu i den romerska kyrkans omåttliga helgontjenst,
för hvilken årets dagar knapt äro tillräckliga. Äfven erinra dess
legender ofta, och stundom på ett stötande sätt, om de gamles
fabler och myter. De gamles sed, att uppställa bilder af
skydds-gudar vid gathörn och korsvägar, öfver portarne till husen och
i sofruromen, fortfar ännu, blott med den skilnad, att det är
den heliga Jungfrun eller ett kristnadt helgon, som intagit
platsen efter Janus, Forculus eller Penaterna; den gamla seden att
bära bilder af husgudarne på halsen, såsom amuletter, är också
ingenstädes allmännare än ibland det lägre folket i Italien.
Äfven den egentliga gudstjensten har mycket, som påminner .
om den romerska hedendomen, ehuru ej .allt är specifikt
utmärkande för denna, utan gemensamt med andra hedendomens
former. Sjelfva de officiella benämningarne erinra ovilkorligt
derom; påfven kallas pontifex maximus, likasom den antika
öf-verste presten, hvilken äfven, som han, var en helig person;
mes-san anses som ett offer och kallas på latin sacrificium; brödet
i nattvarden heter hostia; den nyare romersk-katolska
biskopen har sin spetsiga mössa likasom de gamle presterna hade
sin pileus, han bär i handen en krumstaf, likasom de gamles
augurer sin lituus; vid ingången till den katolska kyrkan står
ett kärl för vigvattnet, hvilket under gudstjensten stäokes mot
folket, alldeles som i de hedniska templen. Äfven de många
korgossarne, som biträda vid gudstjensten, svängningen med
rökelsekaren, ringningen med de små klockorna, till och med
prestens häftiga rörelser framför altaret förekomma åtminstone
en protestant såsom lemningar från antiken. De religiösa
processionerna med helgonbilderna påminna också om hedendomen,
och vid den heliga Agatas fest i Gatania skola ceremonierna så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
