Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skoindustrien av ingenjör Erik Halldin - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 7 8
ERIK HALLDIN
^#^?
TfiÄSÄUiSCH
Fig. jö. Medeltida skodon
sy fast ytterhosan vid sandalen
och erhöll då en verklig stövel, som
gav gott skydd mot väta och kyla.
Stöveln blev från mitten av
1500-talet männens mest omtyckta
skodon. Stövelskaftet bibehöll i
början ytterhosans form och till-
verkades av mjukt skinn. På 1600-
talet kom den s. k. svenskstö-
veln i bruk. Skaftet på denna
vidgade sig trattformigt uppåt, och överkanten viktes om, varigenom skaftet
blev stadigare. Över vristen fästes ett brett s. k. sporrläder. Svenskstöveln
var försedd med klack, vilken just vid denna tid började användas och snart
blev allmän för alla slag av skodon. Den fastades vid bottnen medelst stift
av trä eller järn. Ävenså började lädergaloscher efterträda sina föregångare
av trä.
Under 1700-talet uppkommo nya skomoden. Det var förnämligast klacken,
isynnerhet hos damskodon, som var föremål för denna utveckling. Klackarna
gjordes höga, mångenstädes såsom styltor, och färgades granna. Både dam-
och manslågskor pryddes med utsirningar, spännen, rosetter m. m.
I början på 1800-talet skönjdes inom skomakeriet företeelser, som vars-
lade om den kommande omstörtningen inom yrket. De stora napoleonskrigen
ställde höga krav på skomakarverkstädernas kapacitet och synas därvid ha
utlöst de krafter, som förmådde bryta skomakeriets tusenåriga traditioner.
För första gången fick världen skåda pliggade skodon. Pliggningsmetoden,
som kom i bruk omkring år 1810, lär ha uppfunnits av en amerikan, Josef
Walker. Den tidsbesparing, som pliggningen medförde vid bottningen,
gjorde, att metoden hastigt vann utbredning. Enkelheten i utförandet förde
snart tanken på möjligheten att utföra pliggningen mekaniskt, d. v. s. att
skapa en pliggningsmaskin. Det blev i Nordamerika, där bristen på yrkes-
arbetare blev allt svårare kännbar, i samma mån befolkningen hastigt till-
växte, som pliggningsmaskinen, den första skoarbetsmaskinen, kom till. År
1829 uttogos efter varandra tvenne patent å sådana. Båda maskinerna
funno användning, och deras kapacitet motsvarade 5 — 6 mans arbete. De
arbetade med metallpligg.
På 1830-talet började man fästa sulorna med metallskruvar, och konstrue-
rades för detta ändamål en skruvningsmaskin. Den har numera kommit ur
bruk liksom också skruvmetoden själv. På 1830-talet uppfanns gummi-
galoscher, vilka snart utträngde de tidigare lädergaloscherna.
Den för den mekaniska skofabrikationens genombrott viktigaste uppfin-
ningen, symaskinen, patenterades i Nordamerika på 1840-talet. Omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
