Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot Westerås, som ej gjorde något motstånd och hvars slott nu
anförtroddes åt riksrådet Nils Gustafson Puke, Erik Pukes fader.
Under Christofers af Bäjern regering kom det troligen åter i
danskarnes händer. 30 år efter, eller 1464, intogs slottet med
stormande hand af biskop Kettil i Linköping, som förklarat
Christian I krig, och försyarade det äfven mot denne konung så
tappert, att han samma år, efter 14 dagars belägring, nödgades
aftåga med oförrättade ärenden Danskarne grepo äfvenledes
1Ö20 i sjelfva domkyrkan biskopen Otto Svinhufvud och släpade
honom i fängelse på slottet, hvilket Christian II sedermera
hycklande beklagade uti en kungörelse till allmogen i Wadsbo,
Kåkinds och Wartofta härader i Westergöthland. Slutligen
lyckades det Gustaf I att, den 30 Januari 1522, fördrifva den
sista danska besättning derutur. Gustaf påstås i början hafva
velat förstöra detta slott, i anseende till det myckna lidande
staden och kringliggande nefd för detsamma måst utstå, men
slutade med att ombyta tanke och tvertom göra det långt fastare
än förut. Föga kunde han då ana, att det ett helt år skulle
tjena hans äldste son till fängelse, innan denne 1574 derifrån
släpades till örbyhus. Samma år födde Eriks syster, Sophia,
förmäld med hertig Magnus af Sachsen-Lauenburg, en son, som
bekom namnet Gustaf efter sin store morfader. 11 år derefter,
ellör 1585, och således endast 8 år efter Erik XIV:s död, lät
Johan III icke af några samvetsskrupler afhålla sig ifrån att här
fira en glädjefest, sin förmälning med Gunilla Bjelke. På detta
slott afled äfven 1638 Carl X:s moder, pfaltzgrefvinnan
Catharina af Zweibriicken, en dotter af Carl IX. Gustaf Adolf hade
förut gjort mycket för slottets iståndsättande och Carl XI försåg
det ytterligare med 4 torn och urverk, men allt detta förstördes
till det mesta genom vådeld den 23 Maj 1736. Länge stod det
nu obebodt, tilldess det efter en tidrymd af 17 år ändtligen
hann återställas så mycket, att länets höfding deruti kunde
inflytta. Utom landshöfdingens boställsrum, innehåller det
länsstyrelsens embetsrum, telegrafkontor, fängelser, magasin er m. m.
MeUanvåningen, der den fordna rikssalen var, är ännu till stor
del oinredd och nyttjas till spanmålsmagasin samt andra sådane
förvaringsrum. Källarvåningen lärer, enligt uppgift, ega murar
af ända till 24 alnars tjocklek.
2. Domkyrkan. Denna, en af de äldre och vackrare i
riket, lärer vara i ll:te seklet anlagd af biskop David, men är
dock sedan dess flere gånger ombyggd och tillökad. Den
invigdes af biskop Carl den 16 Augusti 1271. Till täckning af
gamla tornet, som uppsattes i Johan III:s tid, samt en del af
taket, skola icke mindre än 275 skeppund koppar blifvit använde,
men 1691 afbrann det genom åskeld. 2 år derefter uppfördes
det närvarande, enligt kongl. rådet Nicodemus Tessins ritning,
till hvilken byggnad Carl XI skall hafva skänkt 20,000 daler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
