- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
188

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Salzburg regemente omkommo. Af denna sistnämnde
uppgift synes det, som om garnisonen bestått af tyskar, hvilka
icke haft något synnerligt intresse att skona stadens invånare.

En sorglig tilldragelse var likaledes då arfprinsen af Baden
år 1802 härstädes dog af slag, en följd deraf att hästarne
skenat och vagnen stjelpt vid hans resa från Gripsholm. Han
var fader till Gustaf IV Adolfs gemål.

Då ofvanföre några ord nämnts om tvenne åldriga
ordspråk, som härleda sig från detta samhälle, torde äfven några
ord om Arboga Rätt icke anses öfverflödiga. I stället att
Sken-ninge Rätt var en lag, och dertill en ganska sträng lag, tyckes
Arboga Rätt endast varit ett stadgande, uppkommet i något af
de förnämsta gillena, och som sedermera, vid dessas upphörande,
blifvit antaget i kommunen. Detta stadgande afser nemligen
huru vid dryckeslag skall tillgå, och synes ämnadt att ytterligare
förhöja värdet af den namnkunnighet Arboga öl vunnit. Denna
Rätt består af endast 5 §§., så lydande: l:o) Ingen skall skänka
i, utom värden eller den han i sitt ställe förordnar; 2:o) Skall
ingen sätta ifrån sig bägaren, förrän han tömt den; 3:o) Skall
ingen låta slå<t deremellan, eller hålla uti medan värden
skänker i; 4:o) Gör någon det, vare skyldig att, till straff, tömma
en full bägare; 5:o) Nekar någon härtill, uteslutes han ur laget.
Då Carl XI, under sitt vistande i staden, en gång bröt mot
någon af dessa artiklar och värden vågade erinra honom derom,
svarade han skämtande: efter detta är Arboga Rätt, skall det
ock förblifva så hädanefter, och fogade sig villigt efter
föreskriften, samt sanktionerade derigenom den åldriga plägseden.

Till de ordspråk, som här ofvan blifvit anförde och i fordna
tider varit gängse om Arboga, återstår ännu ett, nemligen: jag
vill ej göra det eller det, för all den peppar i Arboga är.
Somlige hafva velat förklara det så, som omkring staden så
mycket peppar odlats, att det gifvit anledning till detta ordspråk;
men som denna krydda endast trifves i varmare luftstreck, är
troligast, att det antyder den myckna handel staden under
medeltiden haft, hvarigenom den till öfverflöd kunde förse
allmogen med en krydda, hvilken då för tiden nästan ansågs såsom
en univeralmedicin.

Mår hliga Byggnader.

1. Stads- eller Ner kyrkan. Denna sednare benämning
härrörer af dess belägenhet ner i dalen, i motsats till den andra
kyrkan, som efter reformationen blifvit begagnad. Kyrkan skall
ursprungligen varit det af franciskanermunkarne åt den helige
Andreas invigda kapell, hvilket Gustaf I år 1529 skänkte staden.
Dess invånare lära dock en längre tid åtnojt sig med den så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free