Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade Uppkyrkan, tilldess Johan III Sr 1576 fann sig
föranlåten att antyda dem, det de, i händelse de icke ville uppbygga
sin kyrka, ej allenast skulle mista sina privilegier, utan dertill
åd öm as en plikt af 2,000 daler. Nu ändtligen grepo de saken
an, så att slutligen 1593 gudstjenst deruti kunde hållas. Den
var dock nu långt ifrån färdig, och invigdes först egentligen
1651, då den uppkallades efter den heliga Trefaldighet. Kyrkan
har 92 alnar i längd och är 25 alnar bred. Altartaflan, som
förmenas vara af Rembrandt, föreställer Christi nedtagande af
korset. En bland klockorne i tornet förljenar uppmärksamhet i
dubbelt hänseende, först för sin ålder, emedan den troligen är
bland de äldsta oorngjulna klockor, som finnas i riket, såsom
bärande årtalet 1408, och dertill för sin prydnad, jungfru
Maria samt de qvinliga helgonen Anna och Martia, såsom man
af inskriften finner, och hvilket ger betydlig trovärdighet åt
uppgifterne om det ofvannämnde nunneklostret. Tornet är
omkring 100 alnar högt.
2. Landskyrkan eller S:t Nicolai, äfven Uppkyrkan kallad,
emedan den ligger högre än Stadskyrkan, skall vara uppbyggd
af Magnus Ladulås och håller 60 alnar i längd samt 40 i bredd.
Predikstolen stod fordom midtför stora ingången, och en läktare
mellan denna och närmaste pelare intogs af kyrkmusiken, men
allt detta förändrades 1649 och 1650, då predikstolen fick sin
nuvarande plats och läktaren nedtogs. En åldrig och vacker
altartafla i träsnideri är här till finnandes. Man vet ej med v
säkerhet hvarifrån den förskrifver sig. Somliga påstå den vara
från Trondhiem, antingen med våld tagen derifrån under Erik
XIV:s krig, eller ock hitskänkt under den tid Sverige och
Norrige förra gången hörde under en och samma spira, andra
åter att den är ett krigsbyte från Ryssland eller Polen. Från
det fordna dominikanerklostret togs tegel till tornet, som 1652
blef färdigt. Det är bygdt af Aoders Tornresare, hvilken icke
Uppfört mindre än 22 olika torn, mest i Westmanland och
Södermanland, men äfven i Fahlun och Carlstad. Ar 4657 skildes
båda församlingarne från hvarandra, men numera äro de åter
förenade och bilda, jemte Säterbo annex, ett regalt pastorat af
första klassen.
3. Rådhuset. Det första kända var af träd. Derpå blef
Helge-Andskyrkan af Gustaf I år 1531 skänkt till staden i och
för detta ändamål, men förändringen till rådstuga kom dock ej
till utförande. Den fordna kyrkan nedbrann 1564, men
iståndsattes nu och återföll till kronan, samt begagnades af kongliga
personer till bostad, hvarunder den derföre bar namn af
Kungs-huset, tilldess drottning Christina 1634 ånyo öfverlemnade det
åt staden. Nu förändrades det till rådstuga och ett torn
uppsattes på vestra gafveln. Men såsom bristfällig blef denna
byggnad 1758 nedrifven och det nuvarande rådhuset uppfördt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
