Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma gång till hennes arfvlnge och efterträdare, men én för
hela norden ännu långt vigtigare händelse tilldrog sig här, dä på
drottningens namnsdag den 20 Juli samma år, å samtlige ståndens
vägnar, af 5 andlige och 12 verldslige rådsherrar beslutet om de
3 rikenas förening under en gemensam konung, eller den så
kallado Kalmare Unionen undertecknades. De hufvudsaklige
punk-terne i detta fördrag voro att hvarje rike borde styras efter
egna lagar, slotten förses med inhemske befälhafvare, all oenighet
upphöra och alla oförätter glömmas. I 3 års tid, sedan han
ridit sin Eriksgata, uppehöll sig den unge konungen på Kalmar
slott. Efter drottningens död år 1412, sedan Erik kommit till
högsta makten, och den ena gången efter den andra brutit
fördraget, genom att insätta sina handtlangare till höfvidsmän på
rikets fästningar, uppstod slutligen Sveriges allmoge med
Engel-brecht i spetsen och bemäktigade sig bland andra fästen äfven
Kalmar. För att återvinna denna klenod anlände konungen i
Oktober 1434 med 10 bevärade skepp till Kalmar, hvilket ännu
ej hnnnit repa sig efter den första, år 1408, af bäfderne
omtalade brand, som öfvergått staden. Här sköflade han och brände,
så utom, som inom staden. Om våren 2 år derefter stod
Engel-brecht åter utanför por tame af Kalmar, men emedan slottet
ansågs för en af de 3 starkaste fästningar i riket, företogs,
förmodligen af brist på kastmachiner, ej denna gång någon belägring.
Den 29 Juli ofvannämnde år kom konungen åter till Kalmar och
sammanträdde i S:t Christophers hus med ständerne från alla 3
rikena, jemte Hansestädernes fullmäktige, då unionen med vissa
tillägg och förklaringar å nyo stadfästades. Under Eriks
systersons, konung Christophers regering höllos här tvenne riksmöten,
1441 och 1444, vid hvilket sednare en allvarsam tvist uppstad
mellan erkebiskop Tuwe i Lund och de svenske biskoparne. Ar
1451 skulle likaledes ett möte hållas i Kalmar mellan Christian
I och Carl Vill Knutson, men då Carl med öfverlägsen styrka
dit ankom, flydde Christian hals öfver hufvud från A vaskär.
Samma slut tog året derpå ett anfall af danske fältherren
Magnus Green, då han angreps af Gustaf Carlson Gumsehufvud, Carls
svåger och höfvidsmän i Kalmar, samt med förlust af sitt ena
finger och 50 man i döda hufvudstupa måste afseglp.
Lyckligare gick det ej heller 1456 för konungen sjelt* Ar 1457
måste dock Gustaf Carlson slutligen, sedan Christian blifvit i Upsala
krönt till konung, öfverlemna fästningen i danska partiets händer.
Kalmar återtogs emedlertid 1470 af riksföreståndaren Sten Sture
den Åldre och lemnades iförläning åt Iwar Axelsson Tott.
Påföljande vår anlände väl Christian till Kalmar med en flotta af
70 segel, men inga fiendtligheter företogos denna gång emot
staden och efter slaget vid Brunkeberg, den 11 Oktober samma år,
var det på återresan ej värdt att tänka derpå. Nu böljade
der-emot ett pennkrig, som fördes icko mindre än en tid af 13. år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
