Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonblick. Något misstag lärer dock ligga till grund för denna
tradition, ty redan 1246, således 115 år före denna tilldragelse,
finner man biskop Lars i Linköping hafva till priorinnan och
systrarne af Cistercienser-orden i Wisby gkänkt inkomsten af
det offer, som erhölls uti S:t Olofs kapell i Akergarn. Likaledes
gaf Bengt, hertig af Finland och en son till Birger Jarl, uti sin
egenskap af biskop i Linköping, år 1287, nunnorna i Solberga
kloster frihet att hvarje söndag efter Wårfrudagen hålla
stations-dagar. Möjligen har man således i fråga om uppbyggaren af
detta kloster förblandat Waldemar med Olof Skötkonung eller
norske konungen Olof Haraldsson, från hvars anfall
gottlännin-garne måste lösa sig med en betydlig brandskatt, och hvilka båda
bemödade sig, samt slutligen äfven lyckades, att införa
kristendomen på Gottland. Dels den förskräckelse, hvaruti Waldemar
genom sin framfart försatte Wisbyboarne, dels möjligen den stora
reparation eller ombyggnad af klostret, hvilken sedermera på
hans bekostnad skett, har troligen gifvit anledning till denna
sägen. De båda meningarne kunna fullkomligt förenas, om man
antager att klostret förut, hvarpå man ofta från dessa tider har
exempel, burit något annat namn, men att det på hans
befallning antagit detta för ett kloster så ovanliga.
Om en annan, ehuru icke klostren tillhörande, högst
märk-lig byggnad från medeltiden, nemligen Kalfskinnshuset, torde
några ord icke anses öfverflödige. En sägen, lik den om
Kar-thagos uppkomst, förklarar husets besynnerliga benämning på
följande sätt: Konung Birger skall nemligen vid ett besök på
Gottland år 1312, af rådet i Wisby utbett sig så mycket jord
han kunde betäcka med ett kalfskinn. Man kunde naturligtvis
ej neka hela öns skyddsherre en så ringa begäran och konungen
lät då skära ett sådant skinn i smala remmar samt inneslöt med
dem en plats, hvarpå han sedan uppbyggde det palats, hvilket
först begagnades af honom och derefter af många hans
efterträdare såsom residens, till dess Erik XIII grundläde Wisborgs slott,
då det öfverlemnades till staden .och sedermera en lång följd af
år, under benämningen ”Guternes stuga7’, tjenade till börs. Detta
ålderdomliga minnesmärke nedrefs till en del 1777 och
förvandlades till kronobränneri. O tempora, o mores!
Hvilket af alla de ofvan uppräknade kloster innehaft det för
medeltiden högst dyrbara bibliothek af 2000 band som af
nästan alla gamla krönikor omtalas, är ovisst, emedan dessa
upp-gilva att det tillhört Benediktinerklostret, men ett sådant har,
efter hvad man ofvanföre sett, icke funnits. Troligare är att det
tillhört Franciskanermunkarne, emedan i sådane kloster
medeltidens enda skolor merändels plägade finnas. Detta bibliothek
eller åtminstone den dyrbaraste delen deraf bortförde emedlertid,
efter hvad bekant är, biskop Brask, år 1527, innan han lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
