Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket, hvarföre det ock torde föga gagna, om äfven sanningen, i
fråga härom, kunde komma i dagen.
Låtom oss nu efter denna lilla, men nödvändiga utflykt,
återkomma till stadens egentliga historia. Flera sekler före
Han-seförbundets uppkomst och stadens inträdande deruti, hade Wisby
insett nödvändigheten af att utom sina murar hafva någon
mäktig förespråkare och hade derföre, ända sedan Olof Skötkonungs
tid antagit konungen af Sverige till skyddsherre. Af många
svenske konungar undfick Wisby äfven dyrbara förmåner, såsom då
Magnus Ladulås 1276 förunnade stadens borgare tullfrihet i alla
svenska hamnar, hvilken äfven Magnus Smek 1322 tilldelade dem.
Ofta måste dock äfven konungarne af Sverige med allvar bevaka
denna sin rättighet, så väl mot stads- som landsboerne, såsom
då de förre 1288 till Magnus Ladulås måste erlägga en plikt af
2,500 marker silfver, förmå flere af hansestäderne att gå i
borgen för sig, förbinda sig att på egen bekostnad hos påfven
utverka bannlysning, om staden åter förtörnade sin skyddsherre
samt slutligen förbinda sig att betala 10,000 mark lödigt silfver,
om den någonsin mera befanns så brottslig, som den nu- varit.
Sådan var verkan af klokheten hos Magnus, som ej så lätt
förleddes till något obetänksamt steg. Annorlunda utföll hans sons,
konung Birgers, försök i denna väg. Då han nemligen 1314
ville utpressa en högre skatt af ön, än den vanliga af 110 mark
silfver och 90 mark örtug, grep o gottlänningarne till vapen och
icke allenast slogo honom vid Röcklingebacke, utan äfven, enligt
en författares utsago, tillfångatogo honom och förde honom till
Wisby, der en förlikning slutligen tillvägabringades. Bland de
olyckor, hvilka öfvergått denna stad, nämnes äfven en svår
eldsvåda, som ofvannämnde år blifvit förorsakad genom åskans
nedslående. Sedan samme konung 1318 blifvit för sina brott
för-drifven från Sverige, tog han först sin tillflykt till Wisby,
hvilken stad äfven utrustade flera skepp, med hvilka hans marsk
Johan Brunke åt honom ämnade återeröfra kronan, men detta
lyckades icke bättre, än att större delen deraf vid Stegeborg
uppbrändes och Brunke sjelf tillfångatogs samt afrättades.
Birger vistades dock här med sin gemål till 13 iO, då de begåfvo
sig till Danmark, hvarest han året derpå dog.
Men snart kom nu den tid, då den mäktiga hansestaden
genom den ena olyckan kännbarare än den andra så djupt
nedsjönk från höjden af sitt välstånd. Ar 1350 rasade digerdöden
med sådan häftighet inom stadens murar att, efter uppgift, öfver
8000 menniskor bortrycktes; och endast 11 år derefter skulle
Wisby, om möjligt, vidkännas en ännu större olycka, då
Waldemar III, eller såsom han äfven kallas Atterdag, anställde sitt
krigståg mot staden. Såsom anledning härtill uppgifves af
somliga författare att han velat hämnas den skymf hans bundsförvandt
Magnus Smek lidit, då Wisby nekade underkasta sig några för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
