Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustaf I vid nedgåendet från rådhuset, då han mötte Lybeckska
sändebudet Herrman Israel, hvilken genom sina falska råd invecklat
honom i det olyckliga kriget grannrikena emellan, hafva
genomborrat honom med sitt svärd, om icke kanslern Lars Andersson lagt
sig emellan. Skyndsamt lämnade konungen derpå staden och danska
området, i det han gjorde ett löfte, att aldrig mer begifva sig utom
rikets gränser, om icke i spetsen för en talrik här.
Då året derpå amiralen Norrby i Christian II:s namn
bemäktigade sig största delen af Skåne, hade bladet fullkomligt vändt sig
till konung Fredriks fördel och skånska adeln, som tvenne år förut
belägrat Malmö, skattade sig nu lycklig att finna en fristad inom
dess murar. Snart ankom derjemte förstärkning under Rantzows
befäl och Norrbys trupper blefvo nu slagne vid Lund, hvarvid 3,350
bönder skola blifvit på platsen. Förbittringen var vid detta tillfälle
så stor, att äfven de, som tagit sin tillflykt till kyrkor och kloster
blefvo utsläpade, hvarföre icke mindre än 60 borgare lära tillsatt
lifvet. Till belöning för denna trohet ställde Fredrik I år 1526
magistraten i fullkomlig likhet med Köpenhamns, hvarföre rådmännens
antal ökades från 7 till 12. Är 1671 befanns dock dessa vara
endast 6 och 4 år derefter 8, men efter 1680 har staden endast haft
6 rådmän med lön. Efter 1684 fanns icke heller mer än 2
borgmästare, nemligen en justitie- och en politi-borgmästare, hvilka
tvänne embeten slutligen 1799 sammanslogos.
Några ord om stadens utseende och samhällsinrättningar före
reformationstiden torde här vara på sin plats. Malmö hade väl ej
af ålder synnerligen många kyrkor, men så många fler kapell och
kloster. Efter hvad man af gamla handlingar finner, torde icke de
förstnämndas antal kunna upptagas till mer än 3, det vill säga S:t
Petri, franciskanerklostrets och, om man så vill, slottskyrkan, ehuru
hon troligen blott blifvit begagnad af garnisonen och der förvarade
fångar. Men deremot lärer det inom stadsmurarne funnits 11 kapell,
nemligen Heliga Lekamens, 2:ne Vårfrukapell, nemligen vid
Stänke-stenen och vester om heliga Lekamens, S:t Trinitatis, Myntemästers,
S:t Jörgens eller Georgs, S:t Simonis och Judæ, S:t Annæ,
Heligkors-, S:t Gertruds och Helge-Andshusets kapell. Dertill kom nu ett
Bernhardinerkloster, aom förmenas hafva legat nära S:t Petri kyrka
och sedermera troligen blifvit inrymdt åt stadens första skola, ett
franciskaner- eller gråbrödrakloster, stiftadt 1419 och hvartill Erik af
Pomern gaf byggnader samt anslog S:t Annas kapell. Brödraskapet
lärer emedlertid 1487 inom stadens vestra del erhållit en ny bostad,
hvaruti de 2 år derefter inflyttat. Detta, jemte uppgiften att konung
Hans 1512 åt gråbröderna låtit uppföra ett nytt kloster, hvilket de
dock, för reformationens skull, ej fått begagna mer än 15 år,
förklarar hvarföre det omtalas att vid rådhusets byggnad 1546
gråbrödraklostret nedrefs. Det senast uppförda anslogs till hospital. Ett
dominicaner- eller svartbrödrakloster lärer äfven funnits, emedan
stadens räkningar från denna tid omnämna ”Svartbröders kloster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
