Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapell och sträte” eller gata, gränd. Härtill kom ytterligare ett
Helgeandshus, hvilket af konung Fredrik I skänktes åt borgerskapet till
rådhus. Utom dessa 18 rent andliga inrättningar funnos likaledes en
mängd gillen, hvilka man mer eller mindre kan räkna dertill. Ibland
dessa framstår i första rummet S:t Knutsgillet, hvilket ännu finnes
till i trenne skånska städer: Malmö, Lund och Ystad, ett ämne,
hvartill vi skola återkomma vid beskrifning om rådhuset. Helga
Lekamensgillet fick 1577 stadfästelse på sina privilegier på samma gång
som Knutsgillet. S:t Annie Kalentegille är äfven ett bland de äldste.
Detta, som helt och hållet bestod af andliga medlemmar, hade sitt
namn af latinska ordet calendæ, emedan de samlades den första
dagen i hvarje månad, ehuru detta ord af det okunniga folket
förvrängdes, så att de, i stället för Kalende-, kallades Galtebröder.
Dessa företrädde en vetenskapsakademis ställe eller rättare sagdt voro
lefvande almanachor, i det de för hvarje gång de samlades från en
altan förkunnade för folket, när helgedagar och månskiften inföllo,
solens inträde i något annat himmelstecken m. m. Dessutom fanns
S:æ Gertruds gille samt en mängd lag, såsom S:t Nicolai, Jacobi,
Olai, Brigittæ, Justi, S:tæ Catherinæ eller ”Ködmangere” laget m. fl.,
men de fleste af dessa voro efter den tidens sed en mängd skrån,
hvilka hvart och ett för sig hade ett helgon till skyddspatron. I alla
dessa gillen och lag, utom det ofvan anförda Kalendegillet tillåts så
väl andliga, som lekmän, så väl män, som qvinnor att deltaga och
deras ändamål var att inbördes bistå hvarandra i lif och död, samt
äfven att bispringa sina mindre väl lottade likar. Till tidens
öfvertro hörde, att man genom ”goda verk” kunde samla en sådan mängd
förtjenster eller öfverloppsgerningar, att de i ett tillkommande lif
kunde komma äfven personer utom gillet till godo.
Ett steg som i Malmö mycket befordrade reformationen var
psalmbokens utgifvande på danska år 1528. Munkarne i
Helgeandsklostret uppviglade då folket, men allt blef genom borgmästaren
Jörgen Kocks rådighet stilladt och munkarne utdrefvos ur klostret.
Konung Fredrik I ej allenast gillade detta steg, utan befallde äfven
att flere öfverflödiga kloster skulle upplåtas till gymnasium och
hospital, hvartill deras inkomster likaledes anslogos. Claus Tönbinder,
som sedermera blef theologiæ lektor vid Malmö gymnasium, var den
förste, som derstädes predikade evangeliska läran, och om honom
berättas att han en gång hållit 5 predikningar om dagen, på det
sätt, att då en munk slutat sin hade han uppgått på predikstolen
och vederlagt honom, så att icke mindre än 10 predikningar hållits
efter hvarandra på en dag. Vid nämnde gymnasium, som blef
ganska namnkunnigt, synnerligen såsom ett seminarium för evangeliska
läran, var äfven Vormundus eller Vormarson lektor, hvilken
sedermera blef den förste evangeliske superintendenten i Lund.
Ej långt derefter utbröt den så kallade grefvefejden, som
egentligen bordt kallas borgmästarfejden, och hvaruti Malmö, i synnerhet
på Jörgen Kocks anstiftan, verksamt deltog. Fyra borgmästare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
