Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var underkastad. Gift med enkan efter en lybeckare vid namn
Kniphauff, hade han den olyckan att under dessa oroligheter se sin
stjufson Claus i nederländsk tjenst utöfva kaperi mot svenskar och
hamburgare samt af dessa senare blifva tillfångatagen. Då denne, oaktadt
den af föräldrarne erbjudna lösen, i Hamburg blef aflifvad, anslogo
föräldrarne de till hans utlösen bestämda penningarne till ett ganska
ädelt och välgörande ändamål. De bestämde nemligen att hvarje
fattig skolgosse i Malmö om lördagarne och alla andra fattige
dagligen vid rådhuset skulle erhålla ett bröd och på det magistraten med
så mycken mera omsorg skulle hålla hand deröfver, tillades en skänk
af 1000 mark danskt mynt såsom bidrag till uppförande af den nya
rådhusbyggnaden.
Den försäkran Christian III gifvit Malmöboarne att icke något
slott der skulle anläggas, kringgicks derigenom, att han lade så stark
garnison i staden, att denna, redan året efter sedan den
öfverlemnat sig åt honom, sjelf måste beqväma sig, för att slippa den
tryckande inqvarteringen, att bidraga till uppförandet af ett slott, som å
nyo beherrskade staden. Såsom ett bevis på Jörgen Kocks rikedom,
oaktadt alla de stormiga skiften, hvarför han varit utsatt, må endast
anföras att han till denna slottsbyggnad försträckte konungen 12,000
mark samt genom sin kredit ytterligare för detta ändamål upplånade
summor på annat håll.
Då 1536 reformationen infördes i hela Danmark fick Malmö, för
det nit staden visat härför, rättighet att sjelf välja kyrkoherde. Att
icke striden ännu var utkämpad mellan adeln och det allt mer i
rikedom och anseende tillväxande borgerskapet i städerna, synes af
den ordentliga fred, som 1539 i Lund afslöts mellan Danmarks
riksråd samt skånska adeln å ena och Malmö borgare å den andra. För
att bilägga de uppkommande tvistigheterna mellan dessa senare och
Lunds domkapitel om detsamma tillhörande ”kyrkjordar”, begaf sig
konung Christian 1541 sjelf öfver till Malmö, och bemedlade saken
så att borgerskapet skulle få behålla sin jord, mot det att de
betalade jordränta samt att de, i händelse dessa domkyrkojordar skulle
säljas, först blefvo hembjudna åt domkapitlet. Om än den politiska
betydenhet, Malmö för ej längesedan egt, hade försvunnit, var
staden dock ännu under denna konungs tid ganska rik och välmående.
Då 1548 danska städerna taxerades efter förmögenhet, upptogs
Köpenhamn till 2000 daler, Malmö till 1,600, Ystad till 800,
Landskrona till 500 samt Helsingborg och Lund endast till 200 daler
hvardera.
Prins Fredrik, hvilken sedermera uppsteg på danska tronen
under namn af Fredrik II, fick sig 1554 Malmö slott och län
anslaget till underhåll och vistades äfven flera år i Malmö med sin
guvernör, riksrådet Ejler Hardenberg samt en hofstat af 12 kavaljerer.
År 1586 fingo borgmästare och råd i 2 års tid uppbära hälften
af ”thold og sisse” i staden eller hvad vi nu benämna kronoutskylder,
äfvensom hälften af stadens inkomster, för att användas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
