Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iståndsättande af befåstningarne omkring staden, hvilket borgerskapet icke
mäktade bekosta. Detta arbete fortsattes ganska länge, östra
fästningsgrafven upptogs 1597, stadsskatten, som 1603 efterskänktes på
10 år, skulle användas till förbättringar å murarne och ännu 1606
finner man af stadens räkenskaper att det arbetades derpå.
Emedlertid sjönk stadens välmåga allt mer, synnerligen genom
det långvariga kriget med Sverige under Fredrik II:s regering,
hvilket varade i 7 år, från 1563 till 1570, samt genom pesten 1583,
som borttog 700 invånare, så att slutligen 1617 icke mindre än 102
öde tomter funnos inom murarne och 158 hus stodo obebodde. Ett
senare krig med Sverige från 1643 till 1645 bidrog icke att
återupphjelpa stadens handel och välmåga. Helsingborg, Landskrona,
Christianstad och Laholm hade redan blifvit eröfrade af svenske
fältmarskalken Gustaf Horn, hvilken derefter vände sig mot Malmö, som,
ehuru starkast befästadt, icke kunnat göra långt motstånd, om icke
Christian IV i egen person skyndat öfver Sundet med en här af
12,000 man. Genom de garnisoner Horn inlagt i de eröfrade
platserne, var han nu för svag att kunna göra kraftigt motstånd,
hvarföre han såg sig nödgad att sätta eld på lägret och draga sig tillbaka.
Malmöboarne fingo nu för sin visade tapperhet af konungen 10 års
skattefrihet, men staden hade lidit för mycket af de ofta
återkommande krigen, att den ens af denna förunnade förmån kunde repa
sig. Konung Fredrik II föreslog derföre 1653 staden att deltaga i
ett handelsförbund, som uppstått under namn af ”frugtbringande
Sällskap eller profiterligt Compagnie”. Men ehuru magistraten,
såsom grund för sitt afslag, förebar en mängd skäl, såsom bland annat
att sillfisket slagit felt, att staden mistat handeln med Island samt att
konjunkturerne icke voro gynnande för Ostendska och Spanska
salt-kompagniets handel, finner man dock af samtidiga författare att de
handlande ej allenast sjelfve läto bygga fartyg, som besökte de
förnämsta sjöstäder i Europa, utan äfven att utländska fartyg derifrån
afhemtade många tusen tunnor säd, förutom ett stort antal
slagtkreatur. Pesten, som ånyo 1654 härjade i staden bidrog väl mycket att
hämma välmågan, men 1658 finna vi dock åter staden drifva en
betydlig handel, som hade sin förnämsta källa i det fruktbärande
landet rundt omkring.
Vi hafva nu hunnit till en tidpunkt, då nordens politiska
tillstånd undergick en betydlig förändring, då en del af det land, som
naturen sammanfogat med Sverige, för andra gången, men nu genom
vapnens makt återföll till detsamma, för att icke mer skiljas derifrån.
Genom freden i Roeskild sistnämnde år införlifvades, såsom bekant
är, Skåne, Halland och Blekinge med det öfriga riket. Den 2 Mars
mottog grefve Claes Tott stadens nycklar, då svensk garnison äfven
inlades, den 9 April utvalde Malmöboarne 24 borgare, att såsom
deras representanter hylla konungen af Sverige och den 14 kallade
fältmarskalken, grefve Gustaf Otto Stenbock ständerne i de eröfrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
