Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
provinserne att samlas i Malmö för att aflägga trohetsed åt konung
Carl X. Samma år gaf denne konung staden nya privilegier.
Att en mängd stämplingar icke skulle fattas för att bringa dessa
provinser eller någon del deraf åter under danskt herravälde var
naturligt. Den ryktbaraste af dessa sammansvärjningar var den,
hvarföre Bartholomeus Michelssen, egare till Limhamns kalkbruk samt
borgare i Malmö, stod i spetsen. Planen var att Danskarne skulle
landstiga på kusten och sedermera genom förrädare i staden bana sig
väg till dess besittning. Tvänne landstigningsförsök gjordes verkligen
jultiden 1658, men motvind omintetgjorde planen ena gången, och
andra gången stötte fartyget med trupperna på grund. Anslaget
upptäcktes på ett ganska eget sätt, nemligen genom en räf, som undan
en sten i en sandgrop framdrog en ask, hvaruti en mängd bref
funnos, hvilka yppade alltsammans. Denna ask påfanns af inspektören
på Limhamn, som öfverlemnade den åt vederbörande. En
kommission tillsattes och 3 borgare i Malmö, Bartholomeus Michelssen, Johan
Jöransson och Jochim Brun afrättades och deras egendom indrogs.
Trenne andra flydde öfver till Danmark, och några straffades med
förlust af egendom och dryga böter. En af Malmö 4 borgmästare,
Wiltfang, skildes vid embetet, måste erlägga en summa penningar i
böter och förvistes Skåne. Tvänne prester, Hans i Bunkeflod och
Sören i Fosie, hvilka äfven varit delaktige i sammansvärjningen,
dömdes den förre till 2000, den senare till 1000 R:drs böter samt
förvistes båda landet.
Skånes förändrade tillstånd bekräftades så väl genom freden i
Köpenhamn 1660, som genom den så kallade Malmö recess 2 år
derefter. Denna, ett slags riksdagsbeslut, upprättadt af ständerne
från de 3 eröfrade provinserna, afgjorde då hufvudsakligen, den 18
September sistnämnde år, att invånarne skulle tagas under konungens
af Sverige hägn, bibehålla sina privilegier, betala skatt till svenska
kronan och deltaga i svenska riksdagarne; kyrkoordningen skulle
iakttagas; den danska lagen gälla, intill dess den svenska hann blifva
känd och domstolarne lyda under Götha hofrätt, till dess en ny
hann inrättas; adeln bekräftades i sina privilegier, hvilka dock skulle
öfverses och jemföras med de svenska, samt likaså presterskapets;
handel, manufakturer och handtverk skulle beskyddas; svenskt mått,
mål och mynt borde införas; stora och lilla sjötullen samt accisen
skulle erläggas och koppskatten eller mantalspenningarne utgöras på
samma sätt som i Sverige, dock att adel och prester frikallades
derifrån; adeln i Blekinge skulle af hvarje frälsegård gifva 41/2 daler,
presterskapet 15 daler af hvart kall och 5 daler af hvar stom, samt
borgerskapet en viss summa för hvarje stad m. m. I December 1669
hölls ett nytt möte i Malmö, hvarvid man öfverenskom åtskilligt
rörande kyrkoordning, lagskipning, indelning, jordrefning, tullafgifter
m. m. genom hvilka båda möten de nya landskaperne kunde anses
fästade vid Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
