Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den siste af Danmarks regenter, som 1448 hyllades på Lybers hög
Yid Lund.
Så har denna stad under medeltiden ömsom deltagit i de
sorgliga skiften, för hvilka båda angränsande länderne varit utsatte,
ömsom varit medelpunkten för den glans danske monarkernes vistande
derstädes föranledde eller ock för de högtidligheter, hvilka egde rum
vid kröningar, hyllningar och andra dylika tillfallen, ja, att den till
och med någon tid, såsom vi sett, ansetts för hela danska
monarkiens hufvudstad. Att uttrycket ”Metropolis Dani«” endast skulle
haft afseende på erkebiskopssätet är, ehuru stort och mäktigt det var,
icke sannolikt, emedan man vet att denna benämning blifvit
begagnad redan i Knut den Heliges tid, då intet erkestift ännu derstädes
var grundadt.
Sedan reformationen emedlertid gifvit nådestöten åt
erkebiskops-dömet och förvandlat det till ett vanligt, ehuru stort biskopsstift,
nedsjönk staden äfven, om man så får säga, i fysiskt afseende
försvagad genom krigen, till en snart sagdt obetydlig stad, åtminstone
i förhållande till hvad den fordom varit. Ar 1581 voro en mängd
hus förfallne och många tomter lågo öde eller blefvo förvandlade till
trädgårdar. 3 år derefter befallde vål konung Fredrik III att ett
palats skulle åt honom uppbyggas i Lund, emedan han derstädes
ville låta hylla sin son Christian, hvilken under namn af den fjerde
sedermera uppsteg på danska thronen, men äfven detta var blott en
snart öfvergående solglimt. 1546 stadgades åfvenledes att hvarje år
S:t Michaelsdagen eller den 29 September skulle några medlemmar
af riksens råd sammanträda i Lund med handlande från Skåne,
Halland, Blekinge och Lister för att anordna om pris, det vill säga
sälta markegång, och konung Fredrik II skänkte år 1579 till skånska
adeln, som ej hade något serskildt hus, der den kunde församlas,
ett stort stenhus mellan biskopsgården och domkyrkan, men intet
hjelpte; staden, hemsökt af krig och eldsvådor, samt i mistning af
en bland sina mäktigaste näringskällor, erkebiskopsdömet med dess
ceremonier, som lockade så mången fremling dit, staden, såga vi,
förföll allt mer och mer. Höstmarknaden framkallade vål någon
rörelse i handelsväg, men äfven denna lilla näringsgren höll Lund på
att gå miste om till förmån för Landskrona, hvars uppkomst, i
anseende till dess goda hamn, regeringen önskade befrämja.
Utskepp-ningsrått lärer likaledes staden haft på Köpenhamn öfver lastage
platsen Lomma, men denna var dock inskränkt.
Först under svensk regering kunde den repa sig genom
inrättandet af ett universitet. År 1662, således 4 år efter sedan staden
blifvit införlifvad med Sverige, skulle den i årlig kontribution utgöra
150 daler silfvermynt, men äfven från denna skatt begärdes någon
tid derefter försköning. 88 gårdar stodo vid denna tid öde i
staden, 63 beboddes af skattfria personer och de skattdragande
borg-rarnes antal hade på några år minskats med 151. Visserligen hade
svenska regeringen ej allenast beviljat 3 års tullfrihet för trådvirke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
