Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hylla konung Fredrik, utleverera anstiftarne till upproret och
underkasta sig att dens hus, som icke ville ingå derpå, tillspikades och
uppbrändes med allt hvad deruti fanns, lefvande eller dödt. Otte
Stisson tillfångatogs äfven snart, men blef längre fram benådad.
Danska hären återvände derpå till belägringen af Landskrona,
som slutligen den 29 Juni måste gifva sig. Fruktan for konung
Christierns ankomst och misstroendet till Liibeckarne, hvilka man
befarade skulle vilja underlägga sig Gottland, hvars enda befastade
punkt, Wisborg, ännu innehades af Norrby, förskaffade denne, i
synnerhet vid denna tidpunkt, ovanligt goda vilkor. Emot det att
han öfverlemnade Gottland till Danmark, fick han ej allenast fritt
aftåg med krigsfolket, åt hvilket dess ännu innestående sold
utlofva-des, utan tillförsäkrades äfven att, i utbyte mot nämnde ö, för
lifs-tiden erhålla Sölfvitsborgs slott och län. Men hårdt måste
Landskronas invånare plikta för sitt ofrivilliga brott. Alla, både män och
qvinnor, måste ofvannämnde datum, S:t Peders och S:t Pauls dag,
infinna sig i fiendtliga lägret, med knäfall afbedja stadens affall och
slutligen med ed förpligta sig till trohet för framtiden. Derförutan
ålades borgerskapet en krigsgärd af 4,000 mark, af hvilka dock
konung Fredrik I skänkte en fjerdedel åt borgmästaren Rasmus
Hen-ningsen, såsom ersättning för lidna förluster.
Oaktadt dessa hårda pröfningar hade försynen dock beslutat, att
staden 9 år derefter skulle undergå samma öde. Den så kallade
Grefvefejden, hvarom vi ofvanföre omständligare berättat vid
beskrif-ningen om Malmö, rasade vid denna tid som bäst i Skåne och
närgränsande provinser, ett krig som, i parenthes sagdt, fördes mellan
stadsboar och allmoge å ena sidan samt adeln och hierarkien å den
andra, ett religionskrig mellan 2 fiendtliga kyrkor, den katholska och
den lutherska, samt slutligen ett krig, som skulle afgöra öfver
thron-följden i Danmark. Bastian von Jesse, i sold hos grefve Christoffer
af Oldenburg, hade med sitt rytteri, sedan han 1534 i Lund tagit
Thorbern Biide till fånga, vändt sig emot Landskrona och
bemäkti-gat sig detsamma. Derpå ditkallade grefven skånska adeln för att
derstädes afbida flera truppers ankomst. Den hemliga afsigten var
dock att bemäktiga sig deras personer, men anslaget upptäcktes i
tid och adeln uppsatte nu till sitt skydd en korps af 500 hästar samt
afslöt förbund med de antågande svenske befälhafvarne Johan
Thures-son Roos och Lars Siggesson Sparre. Grefve Christoffer inlade i
staden en garnison af 500 knektar och 60 ryttare under öfverste
Remmer von Valdes befäl, ett försigtighetsmått så mycket
nödvändigare, som med början af påföljande året danska hären under Holger
Vistands och Mogens Gyllenstjernas anförande börjat stadens
belägring. En del af staden» hlef väl, t början, deraf, a {bränd och en
betydlig förlust al boskap försvårade äfven i hög grad mvånajmes
ställning genom den brist på lifsmedel, som deraf uppkom, men
icke dess mindre höll staden sig i trefjerdedels år. Först SdDionysli
dag eller den 9 Qctöber 1535 kapitulerade densamma. Emedlertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
