Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste staden beqväma sig qtt sända en deputation, bestående af 8
personer, till konung Christian IIl:s fältläger utanför Köpenhamn, för
att underkasta sig honom. Staden lades nu under konungens
fatabur, tillförsäkrades om sina privilegier samt fullkomlig tillgift, fick
behålla sina fästningsverk, till och med sina kanoner, men dessa
senare skulle dock konungen hafva rättighet att låna, om han behöfde
använda dem mot rikets fiender. För att i en framtid bättre kunna
försvara denna vigtiga plats lät samme konung 1543 nära Vesterport
och Karmeliternes kloster, men inom vallen, uppföra ett fyrkantigt
fäste med runda hörntorn hvilket inom få år fullbordades.
Efter så många härjningar och olyckor, förorsakade af
krigsoro-ligheter, var det ej underligt om staden på lång tid ej kunde komma
sig före, men danska regeringen synes dock gjort mycket i detta
hänseende, sä väl för fästningsverken, emedan staden derigenom
erbjöd en fast punkt af betydenhet på andra sidan Sundet, som för
dess goda hamn. Bland annat beslöt Christian III att till stadens
upphjelpande vidtaga kraftiga mått och steg, hvarföre han äfven 1547
fråntog Engelholm sina stadsprivilegier och befallde dess borgerskap
att flytta öfver till Landskrona, der de fingo anvisning på gårdar och
jord. Ehuru dessutom 4 års skattefrihet förunnades dem, inser man
dock lätt, att de<häraf ledo betydligt. Af synnerlig verkan måste
denna kraftåtgärd emedlertid icke varit, ty då stadsboarne 1581
be-funnos oförmögne att af egna medel bestrida utgifter till
iståndsättan-de både af de förfallna befastningarne och den uppgrundade
hamnen, skänktes stadens kronoutskylder till företagandet af dessa
arbeten och likaså 10 år derefter stadsskatterne för 2 års tid.
Då medellösheten hos invånarne i Landskrona 1649 och 1653
hindrade dem att bekosta stadsgrafvens rensning öfverläts fisket
der-stådes åt dem, som öfvertogo arbetet och detta fiske måste, märkligt
nog, varit rätt indrägtigt, emedan skyldigheten med åtföljande
rättighet öfverlemnades åt länsmannen Knut Ulfeld och borgmästaren
Mathias Nilsson.
Emedlertid tyckes vgenom utrikes handel och andra hjelpkällor
staden i slutet af 16:de och första hälften af I7:de århundradet hafva
betydligt tilltagit i välstånd, emedan det berättas att vid denna tid
skulle funnits i staden 500 besutne borgare, hvilkas handelsfartyg
frän fremmande land återkommo med rika laddningar, samt att
staden då varit försedd med stenhus och andra präktiga byggnader.
Största handeln lärer dock från fordomtima och ända till 1569 varit
på Mandal i Norrige, synnerligen genom fraktfart deremellan och
Amsterdam, men äfvenledes en icke obetydlig på Tyskland och de
danska staterne. I början af 17:de seklet började handelskompagnier
att bilda sig och huru stor vigt regeringen lade vid dessa föreningar,
synes deraf, att den 1623 uppdrog åt A. Bille att göra sig
underrättad om icke Helsingborg och Landskrona ville inträda i Skånska
Kompagniet. I Ostindiska Kompagniet lära likaledes flere af stadens
borgare varit delegare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
