Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskrona marknad på S:t Olofs dag, den 29 Juli, blef 1568
flyttad utom staden, på det ej något förräderi skulle vara att befara
af de många fremlingar, hvilka annars måste insläppas i staden.
Marknaden förflyttades sedan till S:t Bodels dag, den 17 Juni, och
blef 1576 åter förlagd till staden, på det kronan ej skulle gå miste
om sin tull. 1581 flyttades den å nyo till den 6 Januari,
Trettondagen, blef sedermera för de sjöfarandes beqvämlighet åter utsatt
till S:t Bodels dag, samt slutligen 1624 till den 9 October, S:t
Dionysii dag.
Mot medlet af 17:de seklet inträffade emedlertid åter en period
af stort betryck för denna stad, hvilken endast en helt kort tid af
sin tillvaro sett en solglimt af lycka framskymta. Kriget utbröt 1643
mellan Danmark och Sverige. Horn inföll i Skåne, men för att
kunna vara mästare öfver slättlandet måste han eröfra Landskrona
och Malmö vid Sundet och Ghristianstads fästning vid Blekingska
gränsen. Han vände sig till den ändan först mot Landskrona, som
då för tiden hade en ypperlig hamn. Staden föll väl snart i hans
händer genom den stormning, hvilken han den 7 April 1644
företog deremot, men slottet höll sig en längre tid. Man tänke sig den
olyckliga stadens belägenhet. Den var i egentlig bemärkelse emellan
två eldar, mellan fienden å ena sidan, hvilken med stormande hand
tagit densamma, samt, å den andra, dess egna landsmän, hvilka
från slottet besköto staden. Slutligen, då befälhafvaren på det
sistnämnda, Henrik Hvitfeldt, fann allt hopp om undsättning ute, gaf
han sig med vilkor att fritt få aftåga med bibehållande af gevär och
nödig tross, och då nu Horn i medlet af Juni månad ofvannämnde
år lemnade staden, för att företaga belägringen af Malmö,
qvarlem-nade han öfverste Ribbing med nödig besättning. Staden hade
emedlertid, så väl vid stormningen, som under denna förfärliga mellantid
lidit betydligt. Öfver 240 gårdar lågo i ruiner, dels uppbrände, dels
nedskjutne och efter berättelse skall Horn till och med hafva låtit
igenmura fönster och dörrar på ena sidan af stadens kyrktorn, på
det danskarne icke skulle kunna begagna detsamma emot staden
samt tillika afsåga bjelkarne under tornets trossbottnar, till
förekommande af att de icke derstädes skulle kunna anlägga något batteri.
Också, säger en samtida författare, kunde Landskronas ömkliga
förstöring icke beskrifvas. Då ingen af stadsboarne var säker om att
ej i nästa ögonblick se sitt hus ett rof för lågorne, så hade en
mängd af dem flyktat öfver till Seland, hvarest de qvarstannade till
dess freden var sluten.
För att söka upphjelpa den olyckliga staden förunnades den år
1650 af danska regeringen 6 års tullfrihet, hvilken, efter denna
tids förlopp, utsträcktes på ytterligare lika lång tid. Skattefrihet
tillerkändes densamma derjemte först på 3 och sedan på 12 års tid,
men dessa hade staden emedlertid ännu icke 1658 tillgodonjutit.
Såsom ofvanföre, vid beskrifningen om Lund, är nämndt, bekom
Landskrona äfven rättighet alt hålla kreatursmarknader en gång i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
