Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stärkning till Sperling och nu måste danskarne åfven på denna sida
söka sin räddning i flykten, sedan deras tredje anfall med förlust
blifvit tillbakaslaget. Carl XI, hvilken, å sin sida, nu hade fria
tyglar, sedan den honom motstående venstra flygeln var fullkomligt
hesegrad, ville anfalla dem af danskarnes högra flygel, som ännu
höllo stånd, men dessa drogo sig skyndsamt tillbaka. I denna batalj,
som kallas slaget vid Landskrona, emedan striden såsom vi förut
nämnt, försiggick på ett afstånd af knappt £ mil från denna stad,
lära danskarne utgjort 13,000 man och svenskarne blott 9,000. Icke
desto mindre förlorade de förra 2,000 man fotfolk, 4 0 ryttare och
32 kanoner, då de senares hela förlust icke skall hafva öfverstigit
700 man. Bland de stupade, å danskarnes sida, var general Walter.
Danskarne togo först vägen åt Ghristianstad samt derifrån till Helsingborg,
hvarest de inskeppades till Seland. Genom freden i Lund, den 26
September 1679, beramades att Landskrona skulle till svenska kro*
nan återlemnas den 20 October samma år, hvilket äfven skedde,
sedan konungen af Danmark, enligt hvad som blifvit i nämnde traktat
bestämdt, låtit bortföra 10 fältstycken så väl från denna, som
Helsingborgs fästning.
Den goda hamnen i Landskrona tyckes, sedan staden lyckligen
var återvunnen, hafva förmått Carl XI att fortsätta den plan, han
före kriget hyst, att göra densamma till hufvudort för södra Sverige.
Gyllenstjerna, Carls gunstling och en tid allsmåktig, ifrade i
synnerhet härför, ja, han ämnade till och med hit från Lund förlägga
biskopssätet med akademi, och platser voro redan ntsedda för residens,
bank, mynthus, biskopshus, akademi samt boställen åt professorerne.
Dahlberg måste uppgöra ej mindre än 3 planer till stadens
utvidgande och befästande. Med Gyllenstjernas plötsliga död förföllo dock
alla dessa djerfva förslag.
För vallarnes rasering uppbådades 16S2 till Landskrona 1,200
bönder, hvilka ock snart, till magistratens stora ledsnad, verkställde
detta arbete. Från denna tid var det fordna Landskrona en öppen
stad. Citadellet lemnades emedlertid orördt.
Med stadens handel var i slutet af sjuttonde seklet föga bevåndt.
Nederlags friheten, som blifvit indragen, begärdes 1693 tillbaka för
vin och salt, samt för sill och andra fiskvaror. Staden, som hämtat
tjära från Köpenhamn, tilläts att af tjärukompagniet bekomma 18
läster för samma pris, som den afyttrades till kronan. En enda
förmögen handlande, vid namn Ennes, fanns vid denna tid i staden,
men äfven han tyckes genom kronofordringar och leveranser kommit
på obestånd. Så t. ex. hade han lemnat virke för uppbyggandet af
400 öde bondhemman, mot en betingad ersättning af 11,700 daler
silfvermynt. Sedan Ennes i sjelfva verket anskaffat timmer till {-delar
af dessa hemman, hade han visserligen bekommit en anvisning på
5,552 daler samma mynt, men häraf hade han endast kunnat
utbekomma 1,002 dal er. Det var förmodligen till betäckande af en del
utaf de förluster han genom sådane transaktioner ådragit sig, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
