Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringen förunnade honom, tillika med en annan handlande,
monopol ium på utförseln af qvarnstenar.
I följd af Carl XII:s nederlag vid Pultava och de missöden han
sedan erfor, trodde Danmark tidpunkten åter vara inne att göra ett
förnyadt försök mot Skåne. Fredrik IV ville i egen person leda
företaget och landsteg derföre den 2 November 1708 med 2,000
man fotfolk på skånsk jord, samt följdes snart af 15,000 man under
Reventlaus anförande. I Christianstad stodo väl 3
kavalleriregementen, men generalguvernören i Skåne, Stenbock, som af regeringen
fått befälet öfver den hår, som derstades skulle uppsättas, hade utom
ofvannämnde regementen icke mera än en enda bataljon infanteri,
bestående af 500 sachsiska fångar, att sätta emot fiendens öfvermakt.
Allmogen i de närgränsande gamla svenska provinserne hade dock
ett oinskränkt förtroende till Stenbock, h vårföre det icke bl ef ondt
om rekryter till inöfhing. Detta kunde dock icke så hastigt
verkställas. 1,500 danskar förlädes under tiden i Lund och 4,000 man
inspärrade Malmö, men ingen stormning företogs emot Landskrona,
emedan man påföljande vår formligt ämnade belägra fästningen
der-städes. Emedlertid, då man kunde befara att detta skulle ske
hvil-ken stund som heldst, raserades icke mindre än 50 gårdar, såsom
varande för nära fästningen och således tjenlige till stödjepunkt vid
ett anfall mot densamma. Segern vid Helsingborg, den 28 Februari
1709, slutade emedlertid, såsom bekant är, detta krig, och befriade
Landskrona från det befarade anfallet.
Det lilla samhället fick nu några års ro, men fästningens närhet
var dock för detsamma ganska farlig, i stället för att den, såsom det
tyckes, borde hafva skyddat staden. Hade Landskrona 1708 måst
plikta derför med 50 hus, så skulle den 9 år derefter af samma
orsak få uppoffra dubbelt så stort antal. Då nemligen icke allenast vid
denna tid ett förnyadt anfall var att befara från danska sidan, utan
åfven från czar Peter, hvilken redan med 40,000 man ryssar stod
på Seland, färdig till landstigning i Skåne, måste det lilla, förut så
utarmade samhället 1717 se ieke mindre än 100 hus nedbrytas för
fästningsverkens utvidgande. Vidare skada undgick dock staden
äf-ven denna gång, emedan ryska flottan återvände sent på hösten, utan
att hafva tillfogat Skåne något ondt. Carl XII med sin armé låg
dock i Lund, färdig att hvarje ögonblick möta våld med våld; åfven
många andra orsaker hade föranledt detta beslut.
Emedlertid hade staden, utom de lidanden vi uppräknat, åfven
fått vidkännas under dessa krigsår andra olyckor, hvilka bidrogo att
bringa den nära sin undergång. Dessa bestodo hufvudsakligast i den
svåra inqvartering, hvarmed den under Carl XII:s krig betungades.
Ofta lågo 2 till 3 regementer på en gång inqvarterade derstades.
Handtverkarne måste åt soldaterne upplåta sina bostäder, så att de
sjelfve icke hade något rum för sina verkstäder. Artillerister drefvo
viktualiehandel och handtverkerier. Då Landskrona 1718 räknade I
till 2,000 mans inqvartering, hade det närbelägna Helsingborg endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
