Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvartering eller att f6rse besättningen med servis, fin fjerdedel af
byggnadskostnaden ersattes dock af den så kallade benåd ni ngskassan,
bildad af 20 års inkomster af lilla tallen och accisen.
Meningen var nn att hela försvaret af Skåne skulle concentreras
inom de båda gränsfästningarne Christianstad och Landskrona,
hvil-ken senare beräknades att i krigstider hafva en garnison af ända till
5,000 man. Anläggningarne måste således äfven göras i stor skala.
Ledningen med arbetet öfver dessa fästningsverk uppdrogs åt
riksrå-det Löwen, stora summor användes härtill tid efter annan och
arbetet fortsattes med drift genom arbetsmanskap från de indelta
rege-menterne, men vid utbrottet af 1788 års krig afstannade det, för
att icke mera fortsättas och alla dessa penningesummor, alla dessa
arbetskrafter voro således fåfängt bortslösade.
Oaktadt alla de förmåner, hvilka, såsom vi ofvanföre sett,
förunnades dem, som uppförde byggnader i den nya staden, gick det
dock ganska långsamt härmed. Ar 1766 voro visserligen 100 hus
och tomter i den gamla staden af kronan inlöste och ofta temligen
dyrt, men vid denna tid hade den endast 40 korsvirks- och 13
stenhus. För att emedlertid så mycket mera påskynda den nyas
byggnad tilläts i gamla staden ingen handel, endasthandtverkerier.
Småningom bebyggdes 6 qvarter med nya stenhus, men längre kom det
ej, om man ej räknar några fristående byggnader af sten.
Hvad handeln beträffar idkade Landskrona fiskeribolag på
1760-talet sillfiske i Bohusländska skärgården. Hetourvaror den
tiden voro spanmål, sill, qvarnstenar, pottaska och flera
landtmanna-produkter. Folkmängden minskades efter 1761 och skatterna, hvilka
tillförene ordentligt influtit, måste nu mera ntpantas. 1768 hade
handeln märkbart aftagit, men förlägenheten var dock öfvergående
och mellan 1775 och 1700 hade Landskrona åter en icke obetydlig
handel. Väl aftog åter denna småningom, men har dock under de
senare åren lyckligtvis å nyo visat ett märkbart framskridande.
Gamla staden hade tvänne kyrkor, S:t Johannis Baptist« eller
Storkyrkan och Hospitalskyrkan. Den förstnämnda, anlagd 1413, var
redan 1682 ganska bristfällig, men led ytterligare, den 9 December
1744, betydligt genom en orkan, som nedstörtade norra tornets
gaf-velmur, hvarvid kyrkans tak, hvalf och murar dels krossades, dels
remnade. Tvänne kollekter anslogos väl, men inkomsten deraf var
sä ringa samt kyrkan och stadsboarne så fattiga, att man 1747
genom stamböcker öfver hela riket måste insamla medel till dess
oundgängligaste reparation, fimedlertid, då ungefär vid samma tid
fästningsverken började betydligt utvidgas och den åldriga, förfallna
kyrkan stod i vägen för dem, beslöts att den skulle rifvas.
Kyrktornet nediogs 1758 i samma ögonblick som grundstenen till en ny
kyrka lades af drottning Lovisa Ulrika. Raseringen af den nära 350
år gamla kyrkan följde nu omedelbart, men ännu länge begagnades
Hospitalskyrkan, i hvilken gudst jenst dä hvarje söndag förrättades 5
ser-skilda gånger, förmodligen på det två församlingar skulle få begagna den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
