Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ytterligare ord om, stadens näringar under den första
perioden etter dess flyttning intill detta sekels ingång, torde icke hår
anses öfverflödige, ehuru de borgerliga yrkena aldrig i Landskrona
vunno någon större utveckling. Från Helsingborg till nämnde stad
flyttades 1748 tryckeri på siden och linne, en tapetfabrik samt
lack-och färgerifabriker. Ett tobaksspinneri omtalas 1752 och 1765
fun-nos i Landskrona ett större sockerbruk, ett såpsjuden, 3
yllefabriker, en tryckfabrik, 2 färgerier, 2 läderfaktorier och 4
tobakspinnerier, men redan 1768 voro yllefabrikerna och några af de andra
anlåggningarne nedlagde.
JHiirHMiga Byggnader.
1. Sophia Albertinas Kyrka. Såsom ofvanföre blifvit nåmndt
grundlädes denna kyrka 1758 af Adolf Fredriks gemål, drottning
Lovisa Ulrika, och uppkallades, efter hennes enda dotter, den
nyfödda prinsessan, Sophia Albertina. I 30 år måste Hospitalskyrfcan
emedlertid begagnas till gudstjenst, emedan^ denna kyrka ej
fullkomligt blef färdig och invigd förrän 1788. Ar 1824 försågs den med
2;ne prydliga torn. Landskrona församling med prebendena
Asmund-torp och Tofta bilda ett regalt pastorat af första klassen.
2. Slottet. Då Christian III vid pass 1543 började uppföra
detta slott, anlades det i nord vest om karmeliterklostret. Att
Landskrona före 1549 varit befåstad år utom allt tvifvel, men detta år
fullbordades af nämnde konung det mellan staden och hafvet belägna
slottet, och hvilket, omgifvet med vallar, grafvar, bastioner, redutter,
eller alla vid denna tid kända medel till försvar samt derjemte inuti
försedt med starka stenhus, bombfria hvalf och källare, erbjöd med
ett ord, allt hvad en utbildad befastningskonst ansåg oundvikligt för
en stark fästning. Redan 1589 var dock Landskrona slott i hög
grad förfallet. Jörgen Brahe åtog sig byggnadsarbetet vid dess
reparerande mot löfte om betalning af 2 års kronoinkomster från slottet,
men 10 år derefter omtalas åter betydliga reparationer derå.
Samma år lades under Landskrona län 41 gårdar och till slottet
anslo-gos 2 år derefter några gårdar i Färs härad äfvensöm Saxtorps qvarn.
Likaledes bekom det Säby i utbyte mot Glumslöfs ladugård. Så
snart landet kommit under svenska kronan fåstade regeringen, såsom
vi ofvanföre sett, synnerlig uppmärksamhet vid Landskrona, men
krigsoroligheterne förekommo all tanke på utförandet af de storartade
befästningsförslag, som förehades, bland hvilka äfven var
anläggningen af en redutt på den udde af ön Hven, som vätte åt stadeu.
Under kriget 1676—1679 råkade det väl förstnämnde år i
danskar-nes våld, men måste jemte landet återställas genom freden i Lund.
Ascheberg ansåg nu nödvändigt att rasera vallarne och en mängd
hus, på det att fienden, såsom man under kriget sett, ej deruti
skulle halva ett försvar mot citadellet. Den förra förstöringen skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
