Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindelser att med egna fartyg hemta vin och salt, upphäfdes
privile-gierne år 1625 och Helsingborgs invånare förunnades all i Öresund
tillhandla sig nämnde varor, med vilkor att de sedermera förenade
sig med Landskronaboarne om clt handelskompagni.
Hade den nya staden hittills någorlunda blifvit förskonad från
de lidanden, som äro en följd af kriget, så var nu dess ordning
inne att få vidkännas desamma. Den 9 Februari 1644 gick Horn
med en styrka af omkring 8000 man öfver gränsen och redan den
17 intågade han utan motstånd i Helsingborg, som, alt dömma
här-utaf, ej tyckes bafva varit synnerligen starkt befäsladt. Horn vände
sig derefter till Lund, så att Helsingborg ej synes mera hafva lidit
af detta krig, hvilket påföljande år slutades genom freden i
Brömse-bro. Förbittrad öfver den lätta seger svonskarne vunnit, hann
Christian IV före sin död 1648 att låta aftaga kärnan och bestycka
densamma, pä det man derifrån skulle kunna både bättre försvara sig
och bestryka staden, hvilken senare äfven förseddes med starkare
fästningsverk. Om staden emedlerlid icke i materiell hänseende haft
synnerlig känning af kriget, lärer den dock haft så mycket mer i
ekonomiskt, emedan den både 1651 och 1654 befriades från den
skatt densamma skulle utgöra, samt senare gången till och med för
3 år, hvilket året derpå förlängdes ända till 12 år, detta senare
med-gifvande dock, efter all anledning, såsom skadeersättning för de
förluster staden gjort genom uppförandet af de nya fästningsverken.
Denna förlust beräknades till icke mindre än 17,906 R:dr.
Huruvida Helsingborgsboarnc härföre serskildl erhållit ersättning genom
kronogods i Blekinge är tvifvel underkastadt.
Så snart staden 1658 kommit under svenskt välde eftergaf Carl
X till förmån för densamma sjettedelen af accisen, stad fasta de
tillåtelsen att få hafva marknad samt förnyade förbud mot utländsk
segelfart för andra mellan Laholm och Ystad belägna städer, ån
Helsingborg, Malmö och Landskrona. Att staden emedlertid ej varit så
utan all handel bevisas deraf att åren 1655—1657, då Malmo hade
en tulluppbörd af från 3,500 till 5,000 R:dr, besteg den sig i
Helsingborg likväl till emellan 2,200 och 2,800 R:dr. Carl X
förunnade derjemte staden att drifva salthandel öfver hela Skåne och betala
tullen med salt i stället för penningar, så frarat staden förskaffade
sig bevärade skepp; men som den icke hade råd dertill och ännu
1672 endast hade båtar och färjor, så begärde den blott att af
fartygen i Sundet få tillhandla sig sina förnödenheter af denna vara.
Nya krigsoroligheter beredde emedlertid snart den lilla staden
nya lidanden. Sedan Christian Y i Juni månad 1676 med 16,000
man landstigit vid Rå fiskläge, och Ystad blifvit intaget, ställdes
marchen genast på Helsingborg. Garnisonen, som icke bestod af
mer än 250 man, under öfverste Hästeskos befäl, öfvergaf då staden
och drog sig tillbaka till slottet, der den tappert försvarade sig i 4
dagar. Men efter denna tids förlopp såg den sig, då ingen
undsättning kom, tvungen att gifva sig på nåd och onåd. Några månader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
