Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fö rbl ef du staden i danskårnes vald, men den 30 October samma år
ålertogo svenskarne den med stormande hand. Garnisonen var nu
mera icke obetydlig; 1,500 danskar lågo i staden. Då Carl XI,
genom borgmästarens försorg, underrättades derom, gaf han befallning
att storma. Som hären var i behof af lifsmedel och salt, togs vid
detta tillfälle betydligt byte i staden, men då han icke ville
försumma tiden med slottets belägring, ryckte han vidare. Efter slaget vid
Lund återkom han likväl, då en nästan öde stad föll i hans händer,
emedan större delen af borgerskapet flytt öfver till Danmark. Slottet
gaf sig äfvenledes den 30 December till generalmajor Schullz, sedan
Carl lemnat hären.
Redan tidigt på våren 1677 skyndade emedlertid konungen af
Danmark öfver till Skåne med en här, vida öfverlägsen den svenska,
och den 4 April hade han åter eröfrat Helsingborg, som då
utplundrades, hvarjemte invånarne barbariskt behandlades. Genom list och
icke våld lyckades man äfven att bemägliga sig fästningen.
Kommendanten derstädes, Hårdh, bedrogs nemligen genom en falsk, med
chiffer skrifven order, derjemte förseglad med det skickligt
efterhärmade svenska rikssigillet, och öfverlemnade densamma åt fienden.
Detta smärtade Carl XI så mycket djupare, som han vidtagit sådane
mått och steg, att om Hårdh endast 3 dagar till kunnat försvara sig,
hade han bekommit undsättning. Ända till krigets slut genom
freden i Lund 1679 förblef nu staden i danskarnes våld, då den,
enligt vilkoren i densamma, den 18 Oclober sistnämnde år till svenska
kronan återställdes.
Denna fred bekräftades ytterligare genom Carl XI:s förmälning
med Fredrik III:s dotter, prinsessan Ulrika Eleonora, hvilken också,
den 14 Maj 1680, första gången i Helsingborg beträdde svenska
jorden, hvarvid hon mottogs af enkedrottning Hedvig Eleonora. En
skrifvelsc öfvcrlemnades till den höga bruden från Helsinborgs
magistrat, hvaruti det talades om ”något obekant riksens interesse”, som
skulle finnas i Landskrona stad, och slöts med att man förmodade
det hennes, konungens och Sveriges ära skulle stadfästas, ”om man
ej tillät det öfver hela verlden högt berömda sundsljuset på svenska
sidan fördunklas.”
Man föreställe sig emedlertid i hvilken belägenhet staden skulle
vara, såsom ömsevis beherrskad af tvänne nationer, inbegripne i ett
blodigt krig. Också voro en mängd hus nedbrutne eller lagde i
aska. Hos danska regeringen anhöllo Helsingborgsboarne, efter
fredsslutet, om ersättning för de publika byggnaderne, hvilka
uppskattades till öfver 42,000 R:dr. Borgerskapets enskilda fordran steg till
närmare 65,000 R:dr. En annan förteckning upptager såsom dels
genom eld förstörde, dels nedrifne för att underlätta fästningens
försvar, icke mindre än 247 hus, ibland hvilka de förnämsta
byggnaderne, såsom rådhuset, prestgården, borgmästarens hus m. fl. Lång
tid åtgick, innan staden kunde repa sig efter sådane olyckor, hvilka
bragt densamma till yttersta branten af förderf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
