Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka förut blifvit tagna ifrån Helsingborg, att den förra staden dref
handel med skånska varor, som lurendrejades öfver till Danmark,
samt att således denna förkofrades under det Helsingborg gick under.
Att stadens handel på 1750-talet var obetydlig tillskrefs bristen på
retourvaror och 1768 bestod den förnämligast i en ringa utminutering
af specerier och några grofva varor.
Rörelsen i Helsingborg vid innevarande sekels början kan
lätte-ligen bedömmas af tulluppbördens belopp. 1807 gick den nemligen
till 11,490 R:dr B:co, men 1812 dock till öfver dubbelt eller 24,124
H:dr B:co.
Inom de borgerliga yrkena var heller icke mycken rörelse. Ar
1731 gynnades ett fargeri i Helsingborg med privilegium på förbud
mot anläggning af andra fargerier på 3 mils afstånd från staden.
Dess manufakturer inskränkte sig 1765 till ett bandväfveri, en
lackfabrik och ett tobak sspinneri. Omkring år 1800 anlade en grefve
Ruuth i Helsingborg ett grytgjuteri och en lerkärlsfabrik, hvarvid
användes 100 arbetare. Ar 1813 beräknades värdet af gjutne
jern-persedlar till o 17,829 R:dr B:co och af saltglacerade lerkärl till 7,010
Rrdr B:co. År 1832 upptogs förstnämnde tillverkning till 7,000 R:dr
och den senare (ill 6,600 R:dr. Samtlige tillverkningar under
hall-rätten uppskattades år 1813 till 28,114 R;drB:co. Samma års
krono-Utskylder stego till 7,800 R:dr och inqvarteringen till lika mycket.
År 1844 utgjorde stadens inkomster 6,664 R:dr och utgifterne 6,885
R:dr Btcö.
Bland de händelser, hvarföre Helsingborg i senare tider varit
skådeplatsen, intager dåvarande Kronprinsen Carl Johans landstigning
på svensk jord, den 20 October 1810, ett utmärkt rum.
MMärhtiffa ååy00*mder.
1. Marias Kyrka, Denna kyrkas ålder uppstiger åtminstone
till år 1425, då, såsom ofvanföre är nämndt, Erik XIII af Pommern
lät flytta staden till sin nuvarande plats, men enligt gamla
anteckningar Skall den vara uppförd i tolfte seklet. Kyrkan är bygd i
äldre spetsbågsstil och hvalfven uppbäras af 16 pelare i tvänne rader.
Dess hela inre längd är 171 fot, bredden 68£ och största höjden 50.
Huruvida det funnits flera kyrkor i Helsingborg är tvifvel
underkastad t, men troligt synes att den åtminstone haft 2, emedan
Scripto-res rerum Danicarum omtalar att patronatsråtten till S:t Petri kyrka
i Helsingborg år 1257 varit ett tvistefrö mellan konung Kristoffer I
och erkebiskop Jakob Erlandsson. Denna kyrka är emedlertid
längesedan försvunnen. Under kriget 1676-*-1679 förde danskarne icke
allenast med sig Marie-kyrkans alla dyrbarheter, utan till och med
ljuskronor och klockor. Väl underhandlades, efter fredens
afslutan-de, om återbekommandet så väl af kyrkans, som enskilde personers
tillhörigheter, men utgången häraf år icke bekant. Så mycket tyckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
