Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedlertid vara säkert att kyrkklockorne blifvit återställde, ty man
känner af handlingar, förvarade i rådhusarkivet, att öfverenskommeise
varit uppgjord med en skeppare vid namn Qvest om desammas öf*
verförande till Helsingborg. För de under detta krig nedrifne husen
hade kyrkan att fordra 1,671 R:dr. Kyrkans intecknade kapilaler
beräknades emedlertid till omkring 3,301 daler och i tionde uppbar
den årligen 70 tunnor säd. Då svenskarne 1710 bombarderade ■’
Helsingborg lärer också kyrkan lidit betydlig skada. En kollekt öf-’
ver hela riket begärdes efter krigets slut så väl för denna, som
skolhuset, livilket svenska bomberne likaledes lagt i aska. Kyrkans inre
prydes för närvarande af ett vackert altarskåp från. medeltiden med
rika bildsniderier med afseende hufvudsakligen å Jungfru Mari«
dyrkan, ål hvilken kyrkan var helgad m. m. Det har nära 8 fot i bredd,
samma höjd oeh \ fots djup. Målade fönster i koret sprida en
herrlig dager öfver det hela. Från 1843 till 1846 undergick den,
under ledning af professor G. G. Brunius, en betydlig reparation,
då den äfven förseddes med koppartak. Utgifterne för nämnde
reparation bestredos till större delen af enskilda bidrag, sa att staden
derigenom icke ådragit sig någon skuld. Helsingborgs stads- och
landsförsamlingar utgöra ett regalt pastorat af första klassen.
2. Rådhuset. Vid torget, en aflång fyrkant, som sträcker sig
ända ned till hamnen, är detta beläget. Huru många gånger stadens
rådhus under medeltiden och de många belägringar den då hade att
uthärda, blifvit förstördt, kan icke bestämmas, men säkert är, att
det vid den eldsvåda, som den 30 Juli 1418 öfvergick staden, lades
i aska. Ett nytt uppstod, men detta förstördes, efter all
sannolikhet, då Carl VIII Knutsson år 1462 lät afbränna staden. Efter
fredsslutet 1670, då ersättning af danska regeringen begärdes för de
under loppet af kriget nedrifna gårdar, värderades rådhuset till 2,666
R:dr. Å nyo måste således stadsboarne uppföra ett sådant, troligen
på egen bekostnad, emedan det icke är kändt att någon annan
restitution än kyrkklockornes egde rum. Det nuvarande rådhuset, en
vacker byggnad, år nppfördt på allmän bekostnad under Gustaf IV
Adolfs regering.
3. Skolhuset är, liksom rådhuset, visserligen till en del,
upp-fördt af statens medel, men stadens invånare hafva dock med 8,000
R:dr B:co bidragit härtill. Vårterminen 1854 var lärarnes antal 7
och lärjungarnes 133.
4. Gymnastik-lokalen. En sådan är i sammanhang med det
förrnämnda skolhuset nybygdt mellan åren 1843 och 1847.
Kostnaden för båda tillsammans har uppgått till en summa af 16,568 R:dr.
5. Sjukhuset. Ar 1849 inköptes för 11,000 R:dr riksgälds
en byggnad, som inreddes till sjukhus, att begagnas så väl i
allmänhet, som för den händelse någon farsot skulle utbryta i staden.
6. Badhuset. Detta, uppfördt på 1840-talet, är, utom
kon-versationssalong, försedt med 10 badrum, alla med
duschinrättningar. Till 8 af dem höra väl möblerade toiiettrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
