Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det första skolbetyget. - Daggmasken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på fältet, sade hans moder, och visade dem hvilken väg han gått
öfver ängen. Snart varseblef de Karl, hvilken flitigt plockade blommor
och deraf band en krans. Ernst och Gustaf följde honom på afstånd.
Han tog vägen till kyrkogården.
På en kulle, under hvilken deras för några veckor sedan aflidna
syster Rosa låg begrafven, stod ett litet svart kors. På detta hängde
Karl sin krans och uppryckte sedan några ogrässtrån, hvilka
framstucko bland de sorgfälligt skötta blommor, som prydde grafven,
hvarefter han, utan att varseblifva de båda bröderna, återvände hem till
sin moder, som han i dag beredt så stor glädje.
De båda gossarne stodo en stund stilla på kyrkogården och
blygdes nästan att se hvarandra i ansigtet.
»Det är således Karl,» sade Gustaf slutligen, »som hvar afton på
Rosas grafkors hänger den friska kransen, öfver hvilken vår moder
med tårfulla ögon så ofta förundrat och gladt sig?»
Om aftonen, då de åter voro allena, sade Gustaf: »Vet du,
Ernst, för de penningar jag har i min sparbössa, tänkte jag köpa
mig en liten kälke, och jag gladde mig så mycket att få åka
med den på den första snön; men jag tror att jag afstår från
kälken och skaffar mig en större glädje, genom att till julklapp skänka
Karl den nya läroboken, som skall komma att begagnas i skolan.
Jag tror nog att penningarne också skola räcka till ett vackert
pennfodral, med allt hvad dertill hörer.»
»Ack, Gustaf,» svarade Ernst med strålande ögon, »låt oss lägga
tillsammans våra besparingar, så kunna vi nog också köpa en ny
griffeltafla med svamp till och en bibel, tryckt med stor stil, sådan
som magister Holm gerna vill att gossarne skola hafva i skolan. Men
Karl får alls icke veta, hvem som gifvit honom julklapparne.»
Gustaf biföll gladt, och nu tyckte gossarne att de rätt förstått hvad
deras moder menat med ett kärleksfullt hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
