- Project Runeberg -  Tomtegubben eller Stockholms barnkalender / 8:de årgången. 1866. Ej blott när solen skiner /
75

(1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Siris skyddsling. (Med plansch.) Av Pilgrimen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fru Werner tillsade henne att gå ned i köket, der hon och hennes
barn rikligen undfägnades. Man och hustru rådplägade en liten stund
med hvarandra och kallade derefter in Siri.

»Siri,» sade herr Weiner, »du kan tillsäga madam Säf, att hon
stannar här öfver natten och i morgon, om vädret blir så vackert, som
i dag, skall du få följa henne till hennes bostad.»

»Hennes bostad? Ack, pappa, jag har ju sagt att den är
uppbrunnen.»

»Det der lilla undantaget,» svarade fru Weiner, »som ligger vid
grandungen, är alldeles tomt; pappa har lofvat att hon skall få bo
der och ...»

Klappande sina händer, hoppade Siri af glädje, ty på annat sätt
kunde hon ej uttrycka sin belåtenhet.

»Och,» fortfor modren, »vi hafva många stolar och bord, som vi
ej behöfva, så att tarfliga möbler skola ej fattas henne.»

»Och Hulda?» frågade Siri.

»Hulda blir din skyddsling och stannar hos dig.»

Siris kinder fingo samma skära färg, som hennes klädning, och
tårarne öfversköljde hennes ansigte.

»Hvarföre gråter du?» frågade modren småleende; »jag trodde
att du skulle bli glad.»

»Glad,» utbrast hon, »är jag ej, glad, så vet jag ej hvem som är
glad! Men jag vet ej hvarför mina ögon rinna ... kan man ej gråta af
glädje, lika väl som af sorg?»

»Åh jo, mitt barn, det kan man visst, och de tårarne äro de ljufvaste,»
svarade modren.

Och så blef Hulda Siris skyddsling och fosterdotter; hon fick sin
lilla bädd i Siris rum, som låg innanför sängkammaren. Hulda var
fem, Siri tio år. Nu hade den lilla flickan mycket att syssla med.
Först tänkte hon på att skaffa Hulda strumpor och kängor, så
klädningar, derefter abcbok och sist dockor och leksaker.

Med hjelp af sin mor förändrade hon sina egna klädningar åt
Hulda, och inom några dagar var denna klädd som det finaste
herrskapsbarn.

Men fann Hulda sig sjelf riktigt väl? Det var en annan fråga,
som vi genast skola besvara.

Första morgonen väcktes Siri af en gäll stämma, som ropade:

»Jag vill ha’ vattvälling ... jag vill ha’ vattvälling!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:57 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgubben/1866/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free