Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iii
Låtom oss taga ett exempel af lefvande
reminiscens. Huru mången ung tärna har ej i fantasien
återupprepat Arvid Ödmanns bild i den unga kärlekens
mönsterdrama med Shakspeares hänförelse och
Gounods vokalis! Denne Romeo-Ödmann uppträder i
trädgården under balkongen:
Men se hvad klarhet emot mig ur fönstret strålar.
Det östern är och Julia där är solen.
Höj dig, du sköna sol — och hvar stjerna fördunkla,
Som i det bil därofvan skrider till festlig dans!
Höj dig, min sol! Träd fram i din strålande glans!
Julia kommer och den berömda kärleksscenen
med svärmeri och »hinder» begynner. Slutligen:
Ack, ett godnatt så ljuft i all sin smärta,
Att tusenfallt jag ville det upprepa än!
Ack, ett godnatt så ljuft i all sin smärta
Jag gerna sad’ till ljusan dag!
Kärleksscenen återupprepar sig mera intimt —
det är ej längre den bedjande, utan den bönhörde
älskaren man ser — i Julias lampupplysta kammare.
Samma svärmeri, men af annan kulör: Romeo och
Julia vilja bedragas öfver att skilsmässans stund
verkligen är inne:
Hör, Julia! Det är lärkan,
Som förkunnar oss redan att dagen är när.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
