Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
af Philomèles kupletter i »Kungen har sagt det». Jàg
vill ej genom något ytterligare loford öka saknaden
efter den bortgångna sångerskan, men jag kan ej
underlåta att gifva ett uttryck åt en tanke, som just vid
detta tillfälle trängde sig på mig. Denna tanke, som
tog frågans form, gälde tillvaron af en instruktör vid
k. operan, och dess svar blef en stilla förundran öfver
hvad jag såg, öfver så många möjligheter, som dittils
varit oupptäckta och öfver att de nu fingo läggas
fram såsom äkta men oslipade diamanter. Det ligger
i dessa ord ingen anmärkning mot sångerskan; tvärtom
var det just hennes lifliga intresse för sin uppgift,
hennes hurtiga och glada utförande däraf, som förde mig
på tanken hvad denna uppgift skulle kunnat bli, om en
instruktör funnits till hands, som fäst sångerskans
uppmärksamhet på några små, men störande felaktigheter
och förbiseenden.
Och på samma sätt med hr Ödmann. Hans
Köpenhamnssejour torde vara ett af de yppersta
bevisen på hvad en nitisk och duktig instruktion har
att betyda, icke blott för scenen i allmänhet, utan
äfven och måhända ännu mera för artisten
personligen. Operan är i och för sig en egendomlig
hy-briditet, och det är ofta svårt nog att finna det »lagom»,
som skall bestämma gränsen för den musikaliska och
den dramatiska delen af prestationen. För min del
kan jag ej annat än fasthålla vid den åsikten, att röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>