Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
heten påträffat någon eller några dylika figurer. Ett
dylikt försvar faller på sin egen orimlighet; det skulle
innebära rättighet för fröken O. att en annan gång
ge oss en Carmen på träben eller utan näsa.
Framställningen innebar dessutom ett otillbörligt
åsidosättande af librettistens vilja; det var Prosper
Méri-mées Carmen vi ville se, ej fröken Oselios. Fröken
Oselios fel låg däri att hon ville skapa något nytt,
då hon endast hade att återgifva något förut skapadt.
Sångerskans Elisabeth i Tannhäuser var i många fall
förtjänstfull, men led af den trippande eller hoppande
gången.
Säsongens clou blef emellertid Arvid Ödmann,
som i juni återvände från sin danska landsflykt,
hälsad af stormande jubel, kransar, buketter, inropningar
och fulla hus. Alla dessa härligheter kommo honom
i rikt mått till del, och jag betviflar ej, att hr Ödmann,
dessa hyllningar oafsedt, kände sig nöjd och belåten
att få sjunga från den scen, som han måhända aldrig
bort lämna och som — det är då alldeles visst —
alltid saknat honom.
Det var Romeo som fick mottaga det första
an-loppet af publikens ynnest och glädje. Huru lifligt,
huru. hjärtligt, huru allmänt bifallet än var, märktes
dock i det samma, jag vill ej säga en reservation,
snarare då en viss undran öfver något, som man ej
väntat få se, som ej öfverensstämde med den trå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
