Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
vis-à-vis en långt spädare Karin. Fra Hartmans
återgifvande af denna roll föranledde mycket olika
omdömen, några menade att detta spelsätt alls icke kunde
godkännas, det var fru Ulff, som visat den rätta
Catharina, andra åter voro lika öfvertygade att den rätta
Catharina först framträdt i och med fru Hartman,
någon åberopade till stöd för sin mening Gervinus och
en annan genmälde att det skulle aldrig i världen
hända honom att läsa Gervinus, ty en recencent borde
aldrig låta en annans omdöme inverka på sitt eget.
Det förefaller emellertid som om stridens hetta varit
en smula öfverflödig. Det brukar kunna hända att
Shakespeares roller medgifva rätt olika tolkningar —
se t. ex. skildringen af Rossis och Salvinis sätt att
spela Othello — och fru Ulffs mera kvinligt mogna
Catharina kan vara sin ära i allo värd utan att fru
Hartmans barnsliga Karin behöfver utdömas. Texten
medgaf den ena uppfattningen så väl som den andra,
och bägge uppfattningarna voro bra tänkta och utförda.
Stycket var för öfrigt af hr Hillberg omsorgsfullt
uppsatt och inöfvadt, och upplefde ett för ett klassiskt
stycke mindre vanligt antal representationer.
Reprisen af Leroys »En teaterpjes» var ej något
vidare lyckligt grepp. Om repriser ur teaterns franska
repertoar är ej annat än godt att säga, blott man
därvid tager det bästa, men denna, ehuru skickligt skrifna,
dock bra gammalmodiga pjes kunde med fördel ersatts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
