Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
af ett modernare stycke. Ett återupptagande af »Le
demi-monde» t. ex. skulle helt visst slagit sig helt
annorlunda ut.
Så kom det kungliga sextioårs-jubileet, firadt på
tre af hufvudstadens scener med tillfällighetsstycken,
alla tre åtskilligt under medelmåttan. Dramatiska
teaterns var af hr Wijkander, hette »Vid Sofiero» och
öfverflödade af makalöst fadda komplimanger.
Konsten företräddes på programmet af en akt ur Goethes
Torquato Tasso, hvaraf de spelande ej föreföllo
särskildt entusiasmerade. Också lemnade den åskådarne
så tämligen oberörda.
Nästa nyhet, hämtad från Théåtre Francais, var
Meilhacs och Ganderas komedi »Pépa», ett i
anläggningen en smula tunnt men i utarbetningen spirituelt
stycke, som dessvärre ej fick ett utförande, som kunde
ge det full relief. Titelrollen gafs på ett särdeles
graciöst och vinnande sätt af fru Hartman, och hr
Fredrikson var likaledes ypperlig i sin eleganta
världs-mannaroll, men fru Dorsch, som uppbar en af de
viktigaste uppgifterna, spelade utan elegans och lätthet,
och hr Palmes slappa älskare var ej häller egnad att
stödja det hela. Det torde kunna antagas att ett helt
annat resultat stått att vinna, om dessa tvänne roller
varit bättre besatta, och fråga kan väl vara om ej fru
Fahlman med fördel skulle kunnat remplacera fru
Dorsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
