Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Algi er beslötos förhandlingar med
konfederationen; ett gynnisamt resultat
uppnåddes, oeh ’fusionen ägde ram på
en kongress i Montpelli e r 1902.
Då såiunfla F. B. T. efter en tioårig
’historia upplöstes, omfattade den 65
av Frankrikes 86 arbetsbörser; antalet
medlemmar i de anslutna syndikaten
uppskättadés till 250,000, en siffra, som
emellertid får upptagas med viss
reservation. I varjie fall räknade den vid
sin start 1892 endast 12 arbetsbörser.
Som förelöpare till den
revolutionära syndikalismen kommer F. B. T.
alltid att intaga en bemärkt plats i den
franska arbetarerörefeens historia. Dess
största svaghet, som den också dukade
under för, var beroendet av
kommunala understöd. Vidare skiljer den sig
från den utvecklade syndikalismen
genom sin radikala antiparlamentarism.
Den revolutionära syndikalismen är
nämligen i n t e i den meningen
anti-parlianientarisik, att den är a n t i e 1 e
k-t o r a 1, d. v. s. agiterar för röststrejk
vid valtillfällen. Då dess eftersägare
.Ihär i iSverge anse syndikalismens
antiparlamentarism vara positiv, Bå missta
de sig. Därutinnan s k i 1 j e r sig just
den revolutionära syndikalism, som
propageraits linom konfederationen,
från arbetsbörser nas; F. B. T. rymde
inom isig en hel matesa anarkister -—
Pelloutier var som sagt kommunistisk
anarkist — och det var d e s s a
’element-, som påtryckte F. B. T. en
anti-elektoral prägel.
Att detta blivit den svenska
ungso-cialismenis form på antiparlamentarism,
beror utom på den totala oförmågan av
att göra distinktioner, som alltid följer
bristande politisk bildning och
erfarenhet åt. kanske även därpå att om man
gör sig mödan att söka upptäcka några
slags fasta utgångspunkter för hr
Hin-fce Bergegrenis all vanlig logik och mo-
ral motsatta politik, så torde de bestå i
intryck, som haU under sin vistelse i
Frankrike på 1890-talet fått från just
F. B. T :s verksamhet.
VIII.
Konlfederätionens .“tidigare historia
är lätt berättad. Före sekelskiftet
existerade Confédération G é n
é-rale du T r a v a i 1’ ’ (Arbetets
Allmänna landsförhund) knappast mer än
till namnet.
Den bildades på kongress i Limoges
1895 ocli stod öppen för alla
arbetsbörser och ’fackföreningar, som i c k e
tillhörde något politiskt parti.
Ox-saken till dess grundande var i korthet
följande:
Den ’internationella
socialistkongressen i Briitesel 1891 hade beslutit, att i
varje larid skulle upprättas ett
”arbe t sse k re t a r i a t”, avsett att
utgöra medelpunkten för en f a c k 1 i g
lan ds organisatio n. I
Frankrike stannade ’detta beslut, liksom på
många andra håll — i Sverge till år
1898 -—- på papperet. Svårigheterna
att där konsolidera
fackföreningsrörelsen voro också större än annorstädes.
Striden mellan de olika socialistiska
politiska partierna ivid 90-talets början
hade, som vi erinra oss, fört med sig,
att vart och ett sökte få så många
syndikait som möjlilgt till stöd. De
organiserade arbetarna behövdes
nämligen som välHiscipiinerad valmanskår.
På så sätt hade j’u G u e s d i s t e r n a
fått väldet över ”Syndikatens
Na1;io-nalf ederation ”, medan p o s s i b i 1
i-ster och Alle manist er friade
till F. B. T as gunst; blott
Blanqui-sterna voro utan.
Dessa voro Visserligen de speciellt
revolutionäre bland de politiska
socialisterna; de drömde om, att genom en
djänv kupp kunna betaiäktiga sig den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
