Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
politiska makten och dymedelst
realisera socialismen. Dä deras ledare,
E d o u a r d V a a ll a n t, Vid
socialismens stora parlamentariska
genombrott 1893, invalts i
deputeradekammaren, kände de också ’behovet av ett
fackligt annex till sin rent politiska
orgamisation.. De kommo då på den
god’a idén, att för detta syfte utnyttja
beslutet i Brus&el ’och ‘bildade C. G.
r.*„ som Gonfederationens namn
hastigt förkortades till.
* I den agitationsskrift, ”N e ut r
a-1 a eller politiska f a c k f ö
r-•e n i n gar’ ’, som hr F r. D a h 1 b o r g
författat för IS venska Arbetar
e-f ö r b u n d e t s räkning, skall även
med exempel från Frankrike visas, hur
den ”nentrala” fackföreningsrörelsen
öiverallt vinner terräng. Därvid
sättes utan vidare likhetstecken mellan
dessa tendenser i Tyskland och i
Frankrike, vilket naturligtvis i och för
sig ’är ett kapitält misstag. Efter ’en
’korrekt skildring av franska
fackföreningsrörelsen kommer ’förf. till sin
stora n eutr ali t e t’s-trum!f, Som är av
ovanligt skrattretande natur; han
skriver :
”Några bahjjätfbacte fackföreningsledare
beslöto d’å att, om möjligt, glöra stot på dessa
missförhållanden (d. .v. ’s. .beroendet av
politiska ipartier) gemom d.e -politiska
elementens ’av.s0nidran.de ’från fackföreningsrörelsen.
ITnder parollen: ’Rort med .politiken. na-
fackföreningarna! ’ lyckades .de ook på .kongr.ess.en
i Limoges år 1895 konstituera ett förbund:
’C o n if é d é r a t i o n g é n é r a 1 .e d u t r
a-vail’, soim pro’klaimier.ade sig som politiskt
néutmalit oc.h till vilket genast anslöt sig ett
700-ta.l ailbetareförenimgair. Förbundets
därpå följande .kongresser i Toairs 1896, Tou-
Den nya
organ&ationsteiningengjorde .de första åren aV sin tillvaro inte
mycket väsen av sig. En konkurrent
liade den blivit kvitt, då
Nationalfederationen sprängdefe vid kongressen i
Nantes 1894. Men det gjorde blott
I’. B. T. så mycket farligare. Den
överskuggar till en början fullständigt
C. G. T.
Vid sekelskiftet kommer en
vändpunkt. C. G. T :s inflytande och
anseende bland idet franska proletariatet
ökas år tfiir år; och sämtdigt formule-,
’ras den revolutionära sy
n-d i k a lismen s lära allt klarare
från kongress till kbngretes. Till
denna teoris utveckling återkomma vi i
nästa artikel, med vilken vi hoppas
kunna avsluta denna historiska
skildring av syndikalismen i dess
moderland.
louse 1897 oeh i Rennes ,1898 .poin.tera.de
yt-t.er(ligar.e det nya aifbetajrefiöribundets
ieke-partlipolitigka ’karaktär.
Toulouse-koaigreis-<sen införde i förbundets istadgan.’ den
bestäm-mielsen, .att de till organisatio,ne>n hörande
föreningarna ”ieke finge vara inskrivna lios
något. politiskt parti”.
Blänquiisterna = ”behjärtade
fackföreningsledare”! Gott, icke oss emot;
men den beprisade ”neutraliteten” hos
C. G. T. var från hörjan av den art
och utvecklade sig (broschyren
skriven 1903) allt mer i en riktning, som
”’Svenska arbetareförbundet” nog ber
gud bevara sig för; säkert skulle det
framför d e n sortens ’ ’neutralitet ’ ’
föredra själva den socialdemokratiska
tvångsanislutningen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
