Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tellektuella momentet i människolivet
eller materialismens brist på sinne för
detsamma. Den söker svaren på sina
frågor om det mänskliga livet i det
mänskliga handlandet självt, i de
behov och drifter, som utgöra motiv och
drivfjädrar till detta — eller m. a. o. i
livets praktiska intressen.
Liksom biologien i lagen om kampen
för tillvaron ser ed förklaringsgrund
till sinnesorganens uppkomst och
utveckling, så finner ock den
voluhtaristi-ska psykologien i denna lag en
förklaring till medvetandets egen tillvaro.
Ty liksom sinnesorganen ursprungligen
äro till för att tillförsäkra organismen
i hans kamp för tillvaron de
fysiologiska grundbetingelserna för hans
överlevande, så är ock medvetandet i
första hand till för att tjäna
organismen i denna kamp. Medvetandet är
från ‘biologisk synpunkt ett medel till
organismens överlevande, i det det
utgör en regulator för ’hans rörelser —
vilka i sin tur bestämmas av livets
praktiska intressen •—• mot det, som
kan gagna, och från det, som kan skada.
”Åskådningen överhuvud, såväl den
förnuftiga som den sinnliga”, säger
Sehopenhauer, ”framgår ursprungligen
ur viljan själv ... ett model till såväl
individens som släktets överlevande,
likaså väl som varje kroppsligt organ.”
Ligger sålunda på hotten för allt
medvetenhetsliv viljan till livet
som det primära, det utslagsgivande
momentet, odh äro sålunda känslor och
föreställningar endast former eller
’tillvarelses ät t hos medvetandet,
framkallade vid organismens kamp mot den
omgivande naturen, motiveras dook
viljans riktning av eller bestämmes
dess innehåll vid varje särskilt fall av
mänskligt handlande av organismens
egna behov och drifter. Då nu livs-
kampens grundmening är individens
och släktets överlevande, bli således de
behov odh drifter i första hand
bestämmande, som äro de väsentliga för
allt liv: näringsbehovet och
könsdriften. Dessa båda drifter, som
människan äger gemensamt med hela
djurriket, och vilka ’bottna djupt i hennes
djuriska natur, äro lika nödvändiga för
såväl den mänskliga individens som för
människosläktets överlevande — en
individ, som är till endast i och för sig
själv, är jlu otänkbar.
Härav följer dock ingalunda, att
deras betydelse som åt
samhällsförhållandena formgivande makter är
enahanda. Den är snarare Väsentligen
olika. Kravet på ett allt rikare
tillfredsställande av näringsbehovet
betyder, samhälleligt sett, en alltjämt
intensivare kamp mot den yttre
omgivande naturen — en kamp, vars
slutgräns näppeligen kan tänkas, då varje
uppnådd punkt i striden mot naturen
pekar hän mot nya mål i
utvecklingskedjan, vilkas uppnående fordrar
alltjämt ökade ansträngningar.
Könsdriften åter är av mer konservativ natur;
den folir lättare mättad. Dess sociala
motsvarighet, familjeorganisationen, är
ej heller en i samma ’grad
samhällsom-danande maktfaktor som den
samhälleliga verksamhet, som har till uppgift
att skapa betingelserna för
näringsbehovets tillfredsställande. En
jämförelse mellan dem utveckling, som
produktionen för det omedelbara livets
behov undergått från folkens mest
primitiva ståndpunkt till nuvarande
tidsskede å ena sidan, och den relativt lilla
omvandling, som inom samma
tidsperiod ägt rum inom
familjeorganisatio-nen å andra sidan, visar hän på, att
denna senare hör snarare betraktas som
en följ d av den allmänna samhälle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
